Subscribe
Den 16 mars 2023 offentliggjorde Europeiska kommissionen sin Net Zero Industry Act, i syfte att främja tio tekniker för att genomföra sin Green Deal och skapa så kallade europeiska akademier för att förse arbetstagare med kompetens för att utveckla dessa tekniker. En övning i centraliserad ekonomi som inte hade skådats sedan Sovjetunionens femårsplaner under det kalla kriget.
Utkastet till rättsakt diskuteras för närvarande i Europaparlamentet. Som brukligt är i unionens lagstiftningsförfarande genomförde kommissionen ett samråd med berörda parter, vilket besvarades av exakt 215 enheter och individer över hela kontinenten.
Många av dem betonar begränsningarna i Von der Leyens initiativ. Till exempel beklagar det norska solenergiföretaget NorSun problem med operativa brister, inklusive befintlig kapacitet, där produktionen kämpar för att vara konkurrenskraftig på de europeiska marknaderna.
Hamburgs förvaltning för ekonomi och innovation ställer frågor om genomförandet av projektet, inklusive låga chanser att hålla mycket korta tidsfrister, praktiskt omöjligt med en enda lösning för godkännandeförfaranden på grund av den underliggande komplexiteten i godkännandeförfaranden och administrativa nivåer, uppenbara rättsliga osäkerheter, eventuellt avslag på ansökningar på grund av ofullständig eller otillräcklig dokumentation.
Enligt Danmarks ledande bränslecellsföretag Ballard Power Systems verkar det vara svårt att nå det ambitiösa målet om att bygga 40 procent netto-nollteknik till 2030, de nya reglerna för offentlig upphandling saknar tydlighet, kriterierna för motståndskraft bör vara mer exakta, det finns en dålig anpassning till befintliga finansieringsinstrument och mycket konkurrenskraftiga anbud kan komma att uteslutas från upphandlingsprocessen, vilket skulle skada EU:s öppenhet för handel och trovärdighet avsevärt.
Den portugisiska sammanslutningen för elektrointensiva industrier anser att förslaget saknar en väl utarbetad finansieringsgrund, som bygger på EU:s budget och utnyttjar flera av kommissionens organ, i motsats till Förenta staternas inflationsbekämpningslag (Inflation Reduction Act). Än värre är att förslaget bör vara teknikneutralt och inte bör begränsa de tekniker som får finansieras. Denna sammanslutning förutspår vidare att vissa stora europeiska företag kommer att förlägga en del av sin verksamhet till USA.
Galp Energia uppfattar förslaget som en lista över avsikter, utan någon tydlig vägledning om hur medlemsstaterna ska genomföra åtgärder, såsom att öka kapaciteten. Det förlorar fokus på stöd till tekniktillverkning och produktion och det låser inte upp ytterligare medel eller andra ekonomiska incitament som skatteförmåner. Det ger inte heller klarhet i vilka belopp som kommer att tilldelas varje teknik och de respektive tillämpningskriterierna, vilket är avgörande för att driva investeringsbeslut; dessutom saknas teknik som rör koldioxidutnyttjande.
Den belgiska tankesmedjan ERCST understryker också risken med att i förtid låsa sig vid en viss teknik, vilket kan leda till att investeringar riktas mot gynnade tekniker som dikteras av politiken, vilket kan hindra utforskandet av nya och varierande lösningar. Dessutom är de finansieringsinstrument som finns tillgängliga för clean tech-tillverkning ineffektiva, eftersom företagen inte kan utnyttja alla de medel som står till deras förfogande på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt.
Den tyska branschorganisationen för avfall, vatten och cirkulär ekonomi anser att förslaget är otillräckligt eftersom det saknar finansiering, inte skapar verkliga incitament för investeringar, fastställer långa tidsfrister för tillståndsgivningsprocesser och begränsar teknik som anses vara strategisk.
Som ett sista exempel på kritik bland många andra påminner den österrikiska gaslagringsoperatören RAG om att fast kol är ett viktigt råmaterial i många industrier och att det därför är viktigt att tillämpa en öppen teknikstrategi. En infrastrukturutveckling måste gå snabbt framåt och för energitransportörer saknas finansieringsmöjligheter och finansiering för transport- och lagringsinfrastruktur.
Källa till bilden: Italienska klimatnätverket