Eu-toppmöte i Granada: Att möta framtidens utmaningar

Europeiska politiska gemenskapens tredje toppmöte inleddes den 5 oktober i Granada, Andalusien. Europeiska politiska gemenskapen (EPC) är en plattform för politiska och strategiska diskussioner om Europas framtid som invigdes för exakt ett år sedan, den 6 oktober 2022, när stats- och regeringscheferna från nästan 50 europeiska länder möttes i Prag för att främja samarbete och politisk dialog i Europa i syfte att på bästa sätt hantera viktiga frågor som försvar, välstånd och stabilitet.

I 2023 års forum deltog EU:s medlemsstater samt Albanien, Andorra, Armenien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Island, Kosovo, Liechtenstein, Moldavien, Monaco, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, San Marino, Schweiz, Serbien, Ukraina och Storbritannien. De åtföljdes av Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Europeiska rådets ordförande Charles Michel, Europaparlamentets talman Roberta Metsola och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, enligt uppgift på grund av hälsoproblem, och president İlham Aliyev var frånvarande. Den ursprungliga avsikten var att hålla två toppmöten per år. Efter den första i Prag kommer den andra att hållas i Moldavien den 1 juni 2023, innan den tredje i Granada.

Vid mötet fokuserade EU-ledarna sina diskussioner på migrationsfrågan och ekonomisk konkurrenskraft, men också på miljön och digitala färdigheter, såsom artificiell intelligens, och slutligen, naturligtvis, kriget i Ukraina.

Ordförande Volodymyr Zelenskyy deltog också i mötet. Ledarna tog tillfället i akt att upprepa sitt engagemang och orubbliga stöd för Ukrainas sak. Den spanska regeringens interimspresident Pedro Sánchez upprepade Spaniens ”fasta” åtagande, som det land som för närvarande innehar det roterande ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, att ”fortsätta att vidta åtgärder för att formellt inleda samtal” om Ukrainas anslutning till EU, i väntan på rapporten från Europeiska kommissionen, som kommer att yttra sig om huruvida de krav som fastställs i fördragen har uppfyllts och de nödvändiga reformerna har genomförts av den ukrainska regeringen. Den spanske presidenten höll också ett bilateralt möte med Zelenski före mötets öppnande, under vilket de också diskuterade sändandet av ett nytt militärt biståndspaket till Ukrainas folk.

Bland de utmaningar som står högst upp på den europeiska dagordningen finns utvidgningen. Det finns för närvarande åtta länder med officiell status som EU-kandidater. Dessa är Turkiet, Ukraina, Moldavien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Dessutom är Georgien och Kosovo potentiella kandidater. Enligt europeiska källor förväntas de nya medlemsländerna ansluta sig till EU-familjen senast 2030 och därmed utvidga Europeiska unionen på mindre än ett decennium.

Frågan om utvidgningen är nära förknippad med den så kallade meritprincipen, som innebär att kandidatländerna måste anstränga sig för att anpassa sina lagar till EU:s regler och normer. I detta sammanhang diskuterades en gemensam vision och man enades om hur man skall arbeta med en ny strategi för gradvis anslutning till EU.

Ett annat ämne som diskuterades var energisektorn, som är särskilt viktig vid en tidpunkt som denna, och som kommer att behöva beaktas mer och mer i framtiden, även med tanke på behovet av att anstränga sig mer för att införa förnybar energi. Den känsliga frågan om krisen i Nagorno-Karabach, som involverar Azerbajdzjan å ena sidan och armeniska separatister å den andra, togs också upp, vilket har lett till en massflykt från enklaven, med mer än hundratusen fördrivna personer. I denna fråga beslutade Europeiska unionen att förbli enad i fördömandet av Azerbajdzjans offensiv, och i detta avseende erbjöds Armenien miljoner i humanitärt bistånd.

Dessutom underströk Europeiska rådets ordförande, Tysklands förbundskansler och Frankrikes president sitt fasta stöd för Armeniens oberoende, suveränitet, territoriella integritet och dess gränsers okränkbarhet. Toppmötets huvudfokus var dock migration. Alla stater är överens om behovet av att ta itu med denna fråga, särskilt med tanke på det ökade antalet flyktingar och dödsfall i Medelhavet.

Redan förra onsdagen, den 4 oktober, gjorde EU betydande framsteg i förhandlingarna om migrations- och asylpakten.Det var framför allt Italiens premiärminister Giorgia Meloni som tillsammans med Nederländernas premiärminister Mark Rutte, Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak, Albaniens Edi Rama och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll ett möte för att diskutera kampen mot människohandel på ett ännu mer fokuserat och exakt sätt, och diskutera konkreta och strukturella lösningar för att få slut på ett fenomen som annars kommer att fortsätta att gå utom kontroll och förvärra den situation som den europeiska kontinenten befinner sig i. Anmärkningsvärt var också mötet mellan Meloni och Scholz, som efter vissa meningsskiljaktigheter i migrationsfrågan höll hjärtliga samtal och nådde en konvergens av visioner, vilket jämnade ut relationerna och undvek all friktion.

Det är dock viktigt att notera att Polen och Ungern, trots de framsteg som gjordes i Granada, uttryckte sin indignation över de planerade ändringarna och lade in sitt veto mot dem.

Frankrikes president Emmanuel Macron reagerade med att säga att det inte fanns tillräckligt med opposition för att beröva de 27 de nödvändiga siffrorna. ”Budapest och Warszawa uttryckte sin oenighet vid förhandlingsbordet”, sade han. ”Detta är en ståndpunkt som de redan hade uttryckt på ministernivå, men det kommer inte att hindra oss från att uppnå en kvalificerad majoritet och kommer därför fortfarande att göra det möjligt för oss att göra konkreta framsteg.

Under toppmötet i Andalusien hölls ett antal bilaterala möten, som gjorde det möjligt för de olika ledarna att mötas ansikte mot ansikte på ett mer begränsat sätt och att konsolidera och stärka förbindelserna mellan de olika nationerna, vilket lägger en solid grund för Europas övergripande framtid i vidaste bemärkelse. Till exempel mötet mellan Europeiska rådets ordförande Charles Michel och Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, som resulterade i en gemensam kommuniké om stöd till Armenien.

Toppmötet i Europeiska politiska gemenskapen följdes, också i Granada, av ett informellt möte i Europeiska rådet, där de 27 EU-ledarna fokuserade på prioriteringarna för nästa mandatperiod.

Den 6 oktober samlades därför EU-medlemmarna för att tala om de olika utmaningar och kriser som Europa har stått inför under de senaste åren och som det har kommit starkare och mer enat ur, från covidpandemin i mars 2020 till kriget mellan Ryssland och Ukraina som bröt ut i februari 2022. Alla frågor som passar in i den strategiska agendan för EU:s mål.

Sessionen fredagen den 6 oktober fokuserade på säkerhet, försvar och cyberresiliens, konkurrenskraft och den inre marknaden, grön och digital omställning, möjligheter till multilateralism och globala partnerskap, migration och utvidgning. De evenemang som ägde rum i Granada mellan den 5 och 6 oktober, med många institutionella, statliga och politiska aktörer från den europeiska scenen, ägde rum i ett sammanhang av tillväxt och förstärkning av EU och utanför EU. Det är fortfarande en lång väg att gå och det kommer säkert att finnas hinder att övervinna, men om varje medlem fokuserar på att maximera sina ansträngningar för att skydda sina nationella intressen kommer det att bli allt lättare att garantera större välstånd och säkerhet för hela Europa.