Separatistregionen Moldavien försöker formellt ansluta sig till Ryssland

Mellan Moldavien och Ukraina ligger en region som ofta förbises på den globala scenen, men som är fylld av komplexitet och kontroverser. Transnistrien, officiellt den Pridnestroviska Moldaviska Republiken, är en självutnämnd stat med tvetydig suveränitet och mycket starka band till Ryssland. Nu försöker man lösa sin egen identitetskris genom att formellt förena sig med ”moderlandet”.

En kort historik över ”republiken”

Ursprunget till Transnistriens identitetskris går tillbaka till Sovjetunionens upplösning. När Sovjetunionen upplöstes 1991 förklarade sig Moldavien självständigt, men Transnistrien, som huvudsakligen befolkas av etniska ryssar och ukrainare, motsatte sig att integreras i den nya moldaviska staten. En kort men blodig konflikt följde, som ledde till vapenvila 1992. Sedan dess har Transnistrien fungerat som en de facto oberoende enhet, som dock inte erkänns av det internationella samfundet.

Trots att landet saknar internationellt erkännande har det en egen regering, militär och institutioner, vilket ger sken av att vara en stat. Dess politiska legitimitet är dock fortfarande omtvistad, eftersom Moldavien hävdar sin territoriella integritet och suveränitet över regionen.

Det som hindrar den legitima moldaviska staten från att återta detta territorium är en officiell bataljon från den ryska armén, den ¹⁴:e för att vara exakt, som bevakar Transnistrien sedan den tidigare nämnda vapenvilan. Utan stöd från Nato och utan en egen stark militär hade Moldavien inget annat val än att vänta och hoppas att de stora aktörerna på den internationella arenan någon gång, på något sätt, skulle lösa denna fråga.

Åren gick och Trasnistrien förblev ett geopolitiskt pussel. Men allt detta kan vara på väg att förändras…

Vad håller de på med?

Moldavisk underrättelsetjänst och transnistreanska aktivister som förespråkar en återförening med Moldavien har under den senaste veckan varnat för att myndigheterna i Tiraspol (huvudstad i denna utbrytar”republik”) förbereder sitt största strategiska drag hittills – det slutliga syftet är inget annat än deras fullständiga assimilering i Ryska federationen.

En extraordinär sammankomst av vad som kallas representanter på olika nivåer från Transnistrien, planerad till den 28 februari, förväntas göra en formell vädjan till Moskva angående den potentiella integrationen av separatistregionen i Ryska federationen, vilket förmedlades av den transnistriska dissidenten Ghenadie Ciorba till Deschide.md. Sådana församlingar, som har samlat alla folkvalda från Transnistrien, har varit mycket sällsynta och endast förekommit två gånger i historien: 1990, när de utropade den autonoma men internationellt icke erkända separatistrepubliken, och 2006, som svar på anklagelser om en ekonomisk blockad från Chisinau.

Ciorba lyfter fram tidpunkten för mötet i Tiraspol, som sammanfaller med den ryska presidenten Vladimir Putins planerade tal till den federala församlingen. Enligt honom förväntas forumet för transnistriska representanter bevittna lanseringen av en formell begäran från invånare i regionens vänstra bank om annektering till Ryska federationen. Därefter, den 29 februari, skulle Putin enligt uppgift tillkännage denna utveckling för den federala församlingen, som sedan skulle överlägga om huruvida den skulle stödja begäran.

Om de pro-ryska myndigheterna i Tiraspol skulle gå vidare med en sådan åtgärd skulle det kunna öka spänningarna i den långvariga konflikten i Transnistrien och ge en möjlig förevändning för ett militärt ingripande från Kremls sida. Historiskt sett har Ryssland åberopat liknande motiveringar för väpnade ingripanden i territorier som Georgien, Krim och Ukraina.

Institute for the Study of War (ISW), en välkänd och respekterad tankesmedja i sådana frågor, utfärdade också en offentlig varning om de händelser som kan inträffa i slutet av denna månad, undertecknad av deras seniora redaktörer George Barros, Fredrick W. Kagan, Christina Harward och Angelica Evans.

Dessutom är de farhågor som olika källor har gett uttryck för den senaste tiden inte bara grundade på tillfälliga diskussioner eller hörsägen. Den självutnämnda republiken har tidigare upprättat de nödvändiga rättsliga strukturerna för att kunna integreras i Ryska federationen. Sedan 2006 har Transnistrien formellt uttryckt sin önskan om annektering till Ryssland. År 2006 hölls en folkomröstning i Transnistrien till förmån för att gå med i Ryska federationen, medan en folkomröstning om återförening med Moldavien avvisades. I januari 2023 upprepade Transnistriens president Vadim Krasnoselsky regionens fortsatta åtagande att genomföra folkomröstningen från 2006 om anslutning till Ryssland.

Vidare bedömer ISW att denna strategiska utveckling skulle kunna ge Ryska federationen en plattform för att utöva hybridkrigföring mot den nästan försvarslösa Republiken Moldavien, genom ett mycket varierat antal medel, allt från cyberdomänen till verkliga operationer.

Ukraina är skeptiskt till informationen

Ukrainska Defense Intelligence Service har rapporterat att representanter från den icke erkända republiken Transnistrien inte planerar att göra en framställan till president Vladimir Putin om att införliva den separatistiska regionen i Ryssland under den kommande kongressen senare denna månad, enligt Ukrainska Pravda. De ukrainska myndigheterna hävdar att dessa spekulationer, som för närvarande cirkulerar i media, är en del av Moldaviens interna politiska dynamik och även återspeglar Transnistriens ansträngningar att skydda sina ekonomiska intressen.

På grund av Transnistriens geografiska läge kan det dock visa sig vara i Ukrainas bästa krigsintresse att evenemanget äger rum. Närheten mellan den hårdast bevakade delen av Ukraina, Odesa oblast, och vad som skulle kunna visa sig vara ett transnistriskt operationsområde skulle kunna få Kiev att önska sig en rysk annektering av regionen. Nästa steg skulle naturligtvis vara att området ockuperas av de ukrainska väpnade styrkorna och att ockupationen används som ett förhandlingsobjekt i de internationella förhandlingar som oundvikligen kommer att inledas någon gång med målet att avsluta det rysk-ukrainska kriget. Låter det långsökt? För västerländska analytiker är det kanske inte så, men under krigets gång har det förekommit rapporter om diskussioner mellan rådgivare till Zelensky och Moldaviens president Maia Sandu om en ”lösning” på Transnistrienproblemet. Denna månad förklarade Sandu för France24 att om Kiev vinner kriget ”uppstår ett tillfälle” för en ”lösning”. Hon gick inte in på många detaljer.

Spänningarna förblir dock höga i Chisinau

Den politiska byrån för återintegrering inom Republiken Moldaviens regering har utfärdat en uppmaning till de transnistriska myndigheterna att iaktta försiktighet och avstå från impulsiva handlingar. Detta uttalande från presidiet följer på rapporter som cirkulerar i det offentliga rummet om den kommande kongressen för deputerade på alla nivåer som planeras till den 28 februari i Transnistrien, vilket meddelades av presidiet på den officiella webbplatsen för Republiken Moldaviens regering.

Presidiet betonar sin vaksamma övervakning av situationen i Transnistrien och upprätthåller en kontinuerlig kommunikation med OSSE-uppdraget och andra internationella partner. Kommentaren understryker att Tiraspol är medvetet om de potentiella återverkningarna av ”vårdslösa” beslut.

Rumänska regeringskällor har avslöjat för G4Media (en av de ledande politiska nyhetswebbplatserna i Rumänien) att Moldaviens president Maia Sandu kommer att delta i Europeiska folkpartiets (EPP) kongress i Bukarest om två veckor, mot bakgrund av de ökade spänningarna. EPP-kongressen, som är planerad till den 6-7 mars, kommer att samla alla stats- och regeringschefer samt partiledare från EPP, tillsammans med framstående personer som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Europaparlamentets talman Roberta Metsola och alla EU-kommissionärer som är associerade med det politiska blocket.

Sådana beslut visar att Moldavien kan ha tillgång till information som hålls hemlig för allmänheten och kommer att försöka samla västmakterna bakom sig om det värsta tänkbara scenariot blir verklighet. Men precis som i fallet med Ukraina är det fortfarande okänt vilken väg Europeiska unionen och/eller Nato kan välja, med tanke på att Moldavien ännu inte är medlem i någon av organisationerna.