Subscribe
Rysslands aggression mot Ukraina, som inleddes för två år sedan, har skapat geopolitiskt kaos vid gränserna till Europeiska unionen och Natos östra flank. Den betydande prisökningen på energi och jordbruksmaterial som exporteras av de två länder som nu befinner sig i krig har fört in en ny aktör på den europeiska ekonomiska scenen. Detta är Turkiet, som kort efter krigsutbrottet, trots att det inte var med i EU, lyckades öka sina vinster genom att bli en viktig leverantör av energi och spannmål till en stor del av de 27 EU-länderna. Turkiet har dragit fördel av embargot mot Ryska federationen och Rysslands ensidiga uppsägning av avtalet om spannmålstransporter i Svarta havet och har sakta men säkert förvandlats från en exportör av energi (gas, olja, av ryskt ursprung) till en stor exportör av spannmål. Efter förra årets rekordår för spannmålsexporten förväntar sig de turkiska mjölproducenterna att även detta år kommer att bli ett bra år för dem, med en mjölexport som överstiger förra årets värde.
Ryska federationen har meddelat att exporten av durumvete kommer att förbjudas fram till mitten av året, närmare bestämt fram till slutet av juni, med hänvisning till behovet av att skydda landets livsmedelssäkerhet. Durumvete är känt för att vara den viktigaste ingrediensen i pasta och Ryssland, trots att landet räknas som världens största spannmålsexportör, producerar lite av detta durumvete. För dem som inte känner till termen är durumvete en vetesort (Triticum durum) som är känd för sin höga glutenhalt och kornens hårdhet. Denna typ av vete används ofta för att producera durummjöl, som huvudsakligen används för att göra pasta som spagetti, nudlar och andra liknande produkter. Tack vare den höga glutenhalten har durummjöl överlägsna bakegenskaper och ger struktur och elasticitet till degen.
Efter Rysslands tillkännagivande om att förbjuda export av denna produkt slösade Turkiet ingen tid och gav sig in i leken. I början av februari gick Turkiet, enligt handlare, från att vara spannmålsimportör till exportör efter att ha sålt inte mindre än 150 000 ton durumvete på auktion på den utländska marknaden. Det är välkänt att huvudkällan till Turkiets import av vete och spannmål i allmänhet är av ryskt ursprung, men samtidigt har inte heller importen av spannmål från Ukraina försummats, eftersom den har en mycket stor andel av handelsbalansen. Turkiets senaste skörd av durumvete (2023) var dock extremt god, vilket har resulterat i att landets reserver ligger på höga nivåer. Dessa faktorer har gynnat den turkiska ekonomin, som under de senaste månaderna har exporterat stora mängder vete, inklusive durumvete, till länderna i Mellanöstern och Medelhavsområdet. I dessa länder är tillgången på vete, särskilt durumvete, låg, vilket leder till ökad efterfrågan.
Man kan lugnt säga att sedan Ryssland anföll Ukraina för två år sedan har handelsordningen i den östeuropeiska regionen omformats både när det gäller livsmedels- och energimarknaderna. Om Turkiet före utbrottet av den rysk-ukrainska konflikten bara drömde om att spela en aktiv roll på exportmarknaden för olja och gas, har detta nu blivit verklighet. Och allt detta blev möjligt efter att Recep Tayyip Erdoğan ingick vad som av ledarna i Bryssel ses som en pakt med djävulen, dvs. Ryssland. Samtidigt, trots att kriget är långt ifrån över, är ett stort turkiskt företag bland de första investerarna som bygger fabriker i Ukraina. Det är företaget Baykar, känt som tillverkare av de berömda Bayraktar-krigsdrönarna. Detta bevisar att kriget har varit bra för den turkiska ekonomin, vilket framgår av det faktum att exporten från turkiska vapenföretag ökade med 27% bara förra året till rekordhöga 5,5 miljarder dollar. Samtidigt är Turkiet, som ligger vid porten mellan Europa och Asien, en bro mellan den naturgas som produceras av Azerbajdzjan och levereras till EU-länderna.
Turkiets nya roll i spannmålsexporten
För att analysera Turkiets nya roll på veteexportmarknaden bör det noteras att Ryssland, trots att landet är föremål för ekonomiska sanktioner, har lyckats öka sin spannmålsexport avsevärt under 2023. Från en kvantitet på 52.000 ton år 2022 exporterade Ryska federationen 657.000 ton vete förra året. De viktigaste länderna som har importerat ryskt vete är intressanta. Bland dessa finns EU- och NATO-medlemmarna Italien, Tunisien och sist men inte minst Turkiet.
När det gäller Turkiet förväntar sig specialister från det amerikanska jordbruksdepartementet en rik skörd av vete, majs och korn under försäljningssäsongen 2023-2024. Detta kommer att leda till en minskad import av spannmål som behövs för Turkiets egen befolkning, samtidigt som exporten av vete kommer att nå rekordhöga nivåer. Med andra ord kommer turkiska företag att förmedla försäljningen av rysk spannmål till tredje land, till och med till EU-länder. Turkiets export av mjöl och pasta från veteförädling kommer, enligt samma experter från det amerikanska jordbruksdepartementet, att bli mycket högre än förväntat.
Om man bara jämför de första sex månaderna av marknadsföringssäsongen 2022-2023 med marknadsföringssäsongen 2023-2024 ser man en ökning av exporten av vetemjöl med 28 %. Exporten av vetemjöl uppgick till 2,1 miljoner ton och den främsta orsaken till denna ökning är efterfrågan från afrikanska länder som traditionellt varit kunder till Ryssland och Ukraina.
När det gäller Ukraina är spannmålsproduktionen och spannmålsexporten för närvarande beroende av kriget, den smala transitkorridoren för fartyg som transporterar ukrainska produkter över Svarta havet och sist men inte minst spänningarna med vissa EU-länder (Polen, Rumänien, Bulgarien och Ungern), genom vilka vete och andra spannmål bör nå internationella marknader landvägen (lastbilar, tåg). Efter att några av Europeiska unionens östeuropeiska grannar, Ukrainas grannar, gått samman och sagt att de inte längre välkomnar ukrainskt spannmål på sina marknader införde regeringen i Ankara förra våren en tull på 130 procent på import av vete, majs och andra spannmål från Ukraina. Eftersom import tidigare inte beskattades, tror vissa handlare att Ankara fattade beslutet för att skydda Turkiets jordbrukssektor inför valet och den nya skörden. Även fram till förra året rankades den turkiska staten som den största importören av vete och korn från Ukraina. Under det första kvartalet förra året gick till exempel 42 procent av Ukrainas kornproduktion till Turkiet.
Mötet mellan Erdoğan och Rysslands president uppskjutet
Enligt turkiska diplomatiska källor har det möte mellan Rysslands president Vladimir Putin och hans turkiske kollega Recep Tayyip Erdoğan som skulle ha ägt rum i februari i år skjutits upp till ett ännu oklart datum. Det uttalade syftet med mötet var att nå en eventuell överenskommelse som skulle göra det lättare för Ukraina att exportera spannmål över Svarta havet.
Under tiden har det skett en annan anmärkningsvärd förändring på vetemarknaden. Kazakstan, känt som Centralasiens största veteproducent, har klättrat tre placeringar (från sjunde till fjärde) i rankningen av durumveteleverantörer till EU, med Italien som den överlägset största mottagaren. Inte minst har Kazakstans durumvete ersatt Ukrainas på den polska marknaden. Kazakstan, med sitt spannmålsdominerade jordbruk, är också en importör. Märkligt nog importerade man bara i januari 42 procent mer spannmål från Turkiet än under samma period förra året. Enligt experter har Turkiets öppning mot den internationella durumvetemarknaden förhindrat att pastapriserna har exploderat som de gjorde 2021. Den lucka som uppstått efter produktionskollapsen i torkdrabbade länder som Kanada har fyllts av turkiska spannmål.
Mot denna bakgrund tror analytikerna på jordbruksinformationsföretaget Areté att Turkiet kommer att ta över Kanadas plats på EU:s durumvetemarknad under säsongen 2023-24. Den nationella organisationen för turkiska mjölproducenter meddelade att de under 2023 uppnådde en rekordhög export av mjöl: 3,6 miljoner ton till 166 länder och exportmålet för detta år har satts till 4 miljoner ton mjöl.