Subscribe
Tillväxten i Europa släpar efter, men inflationen ser ut att sjunka i snabbare takt än tidigare prognoser. Tillväxten i Tyskland och Sverige kommer att vara särskilt svag.
Europeiska kommissionen skriver än en gång ner sin prognos för tillväxten i unionen. Trots att prognosen för Sverige justerats upp något förväntas landet hamna sist av alla medlemsländer med lägst tillväxt 2024.
Detta framgår av Europeiska kommissionens ekonomiska vinterprognos, som presenterades i slutet av februari.
Förväntningarna sjunker till blygsamma 0,9 procent för alla EU:s medlemsländer tillsammans 2024. Detta är en nedjustering från de 1,3 procent som kommissionen förväntade sig för tre månader sedan.
Anledningen är att EU-ländernas ekonomi knappt ökade något alls under 2023. Därför antas det första kvartalet i år också utvecklas långsamt. Det meddelade ekonomikommissionär Paolo Gentiloni i samband med att kommissionens ”vinterprognos” presenterades i slutet av februari.
Bakom den långsamma ekonomiska utvecklingen ligger en minskad export till globala marknader till följd av lägre efterfrågan och hushållens minskade köpkraft. Detta som en följd av ökade räntor och inflation. Dessutom har de tillfälliga nationella stödinsatserna efter coronapandemin och energikrisen avslutats.
Sverige ligger kvar i botten
Kommissionen höjer prognosen för Sverige, som är ett av få länder. Men Sverige förväntas ändå hamna på sista plats i tillväxtligan med en tillväxt på ynka 0,2 procent. Men det land som brukar vara EU:s tillväxtmotor, Tyskland, är inte mycket bättre. De förväntas få den näst sämsta BNP-tillväxten i unionen.
Efter den tröga inledningen på 2024 förväntar sig kommissionen att den ekonomiska tillväxten tar fart under kvartal 3 och 4.
Anledningen till att Sverige kan bli lite bättre än vad som tidigare förutspåtts är att hushållen, enligt kommissionen, kan få sin köpkraft stärkt om inflationen sjunker och därmed räntorna. Svenska folket har stora bolån med korta löptider, vilket tidigare minskat köpkraften mer än i andra länder. Därför kan du också få tillbaka pengarna snabbare om räntorna sjunker.
Ljusare prognos för 2025
Möjligheterna att öka tillväxten nästa år ser dock bättre ut, även om det fortfarande handlar om historiskt sett blygsamma ökningar. Anledningen till den försiktiga optimismen är att medlemsländerna har rimligt starka arbetsmarknader med möjlighet till stigande reallöner, vilket tillsammans med lägre inflation kan få hjulen att snurra lite snabbare.
Kommissionen anser också att fortsatt stora betalningar från coronafonden stimulerar efterfrågan och tillväxt.
Beräknat i konkreta siffror ändrar kommissionen inte sin tidigare prognos för 2025, vilket innebär att hela unionen förväntas växa något högre, cirka 1,7 procent. Men det går olika fort för olika medlemsländer. Sverige kommer att ha återhämtat sig och ligga nära genomsnittet på 1,6 procent. Allt medan Tyskland fortsätter att sakta ner. Tillsammans med Italien förväntas landet vara sist 2025.
Snabbare minskning av inflationen
EU har plågats av en rekordhög inflation som verkar ge vika, och dessutom något snabbare än vad som tidigare prognostiserats. Medlemsländerna för en stramare ekonomisk politik i syfte att inte pressa ned inflationen. Dessutom har el- och bränslepriserna sjunkit jämfört med tidigare vintrar.
Kommissionen varnar dock för att energipriserna tillfälligt kan öka, och därmed inflationen, när olika energisubventioner fasas ut i medlemsländerna.
Sammantaget räknar kommissionen med att inflationen i euroområdet kommer att ligga kvar på 2,7 procent 2024 och 2,2 procent nästa år. För Sverige, som inte tillhör euroområdet, kommer inflationen att vara lägre, en hel procentenhet lägre 2024 men nästan på euronivå 2025: 1,9 procent.
Risker som kan vara skadliga
Som synes finns det många olika faktorer som kan innebära att denna vinterprognos inte stämmer. Det skulle kunna bli en värre utveckling än den som kommissionen nu har presenterat. Ekonomikommissionär Gentiloni medgav detta när han presenterade vinterprognosen.
Han betonade att det finns allvarliga geopolitiska spänningar som skulle kunna överskugga den europeiska ekonomiska utvecklingen.
Först och främst det nu tvååriga angreppskrig som Ryssland för mot Ukraina. Det finns också en påtaglig risk för att konflikten i Mellanöstern kommer att utvidgas.
Där är attackerna mot sjöfarten på Röda havet ett orosmoln. De ökade fraktkostnader som hittills drabbat Europa har en marginell effekt på inflationen, men om störningarna i sjöfarten ökar och skapar allvarliga flaskhalsar i försörjningen av komponenter till den europeiska industrin, kan det strypa produktionen och därmed få priserna att stiga.
