Subscribe
En ny militärallians, skapad av USA för att bygga en mur mot Kina, tar form med allt större precision just det år som Nordatlantiska fördragsorganisationen firar sitt 75-årsjubileum. På årsdagen betonar Natotjänstemän i sina tal att alliansen är starkare än någonsin, att dess partner är mer enade än någonsin och mer beslutsamma att tillsammans möta säkerhetsutmaningarna i dagens komplicerade globala politiska och militära miljö. Bortom de officiella talen verkar dock den nordatlantiska alliansens viktigaste partner ha olika farhågor. USA verkar ha ”fått nog” av det rysk-ukrainska kriget, som äger rum ljusår från landets egna gränser, och har flyttat uppmärksamheten till Stilla havet, där en annan mäktig fiende – Kina – måste hejdas. Europa, å andra sidan, litar inte längre på att dess partner på andra sidan Atlanten är fast besluten att försvara det och förbereder sig för att möta den närliggande fienden – Ryssland – på egen hand.
Europa behöver USA, USA behöver Europa
USA och Europa måste hålla ihop eftersom ”det är så vi blir starkare och säkrare”, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid ett jubileumsevenemang tillägnad den allians som har varit världens främsta säkerhetsgaranti under de senaste sju och ett halvt decennierna.
”Två världskrig, det kalla kriget och alla utmaningar vi har ställts inför har visat att vi behöver varandra. Europa behöver Amerika. Samtidigt behöver Nordamerika Europa. Jag tror inte på idén om ett isolerat Amerika, lika lite som jag tror på ett isolerat Europa. Tillsammans är vi starkare och säkrare”, sade Stoltenberg, vars mandatperiod löper ut före årsskiftet.
Under sina 75 år har Nato gått igenom många kriser och kommit ”helskinnade” ur många politiska tvister mellan ledare på båda sidor av Atlanten. Men idag står det klart att den så hyllade ”enigheten” vacklar när det gäller kriget i Ukraina. USA kommer inte längre att uppfylla sina utfästelser om att stödja den ukrainska militären mot bakgrund av Moskvas ursinniga attacker.
Sanningen är dock att inte ens de europeiska Nato-medlemsstaterna alltid kan harmonisera sina ståndpunkter i denna fråga. Men de är alla överens om den fara som Ryssland utgör för resten av medlemsstaterna och efter årtionden av upplösning av sina arméer och nedskärningar av sina vapenbudgetar har de börjat öka sina försvarsutgifter och rekrytera soldater för att försvara sitt nationella territorium. Alla dessa åtgärder framstår som än mer angelägna när man fruktar att USA, NATO:s främsta militära makt, skulle kunna göra verklighet av sina gamla hot om att dra tillbaka sina styrkor från den europeiska kontinenten. Stoltenbergs föreslagna militära stöd på 100 miljarder euro till Kiev har inte entusiasmerat många alliansledare. Förutom högre kostnader för varje land skulle ett sådant stöd vara första gången i alliansens historia, eftersom den som organisation hittills har misslyckats med att leverera vapen och ammunition.
Tyskland förbereder sig för det värsta: Krig mellan Nato och Ryssland om fem till åtta år
”Vi måste göra oss kapabla att utkämpa ett krig”, sade den tyske försvarsministern Boris Pistorius, som meddelade att han ville återuppbygga den tyska armén.
Enligt Boris Pistorius, som är en av Tysklands mest populära ministrar, skulle ett krig mellan Ryssland och Nato vara möjligt om fem till åtta år, och därför måste Tyskland ”förbereda sig på det värsta” och kunna försvara sig.
”Vi måste kunna utkämpa ett krig”, betonade Pistorius i en annan intervju, nyligen med den tyska TV-stationen ZDF Heute.
Scenariot med ett krig mellan Nato och Ryssland väcker oro i många europeiska länder, från de baltiska staterna, som gränsar till Ryska federationen, till Sverige, där civilförsvarsministern för några månader sedan uppmanade befolkningen att förbereda sig för att försvara landets territorium. Mot denna bakgrund kommer Pistorius förslag till arméreform, som kommer att fokusera på att försvara landet snarare än de utländska uppdrag som armén har utfört i utländska insatsområden under de senaste årtiondena, från Kosovo till Afghanistan, Mali och Afrikas horn. Men för närvarande talar den ambitiösa tyska ministern inte om att återinföra den obligatoriska värnplikten.
USA fokuserar på Stilla havet och planerar parallell Nato-allians
Medan europeiska ledare förutspår ett krig mellan Ryssland och Nato inom en tidshorisont på några månader till några år, med ett scenario där Moskva angriper en medlemsstat och hela alliansen dras in i konflikten på grundval av artikel 5 i fördraget om kollektivt försvar, har USA flyttat sin uppmärksamhet till Stillahavsområdet. Vita huset har planerat ett ”asiatiskt NATO” eller ett ”parallellt NATO” för att avskräcka Kinas hegemoniska planer. Projektet med en kollektiv försvarsallians i Indo-Pacific började diskuteras för några år sedan, innan det rysk-ukrainska kriget bröt ut, men sedan 2022 har det varit på snabbspåret, särskilt eftersom det finns farhågor i Washington att ett maktskifte i Vita huset, med republikanen Donald Trump som president, kan motverka – eller till och med sätta stopp för – demokraten Joe Bidens planer, säger analytiker på Politico.
Behovet av att skapa den nya alliansen grundar sig på den nya ”nationella karta” som Kina har publicerat och som omfattar flera länder i regionen, från Indien till Filippinerna, Malaysia, Vietnam och Japan. Dessutom har Biden upprepade gånger sagt att USA skulle hjälpa Taiwan om det invaderades av Kina, vars territoriella anspråk på den lilla staten sedan länge är välkända.
AUKUS – alliansen för att avskräcka Kina
För att avskräcka Kinas hegemoniska planer föreslog USA därför Storbritannien och Australien att bilda en militärallians som blev känd under namnet AUKUS. I ett senare skede inbjöds Kanada och Japan att ansluta sig till alliansen.
Nyligen undertecknade USA ett avtal med sina två AUKUS-partner – Storbritannien och Australien – om att förse dem med atomdrivna ubåtar. Även om de har försäkrat att de inte kommer att utrustas med kärnvapen, är det anmärkningsvärt att amerikanerna för första gången förser andra länder med denna teknik, som de har utvecklat under de senaste 65 åren. Enligt avtalet ska Storbritannien få kärnkraftsdrivna ubåtar från 2030 och Australien från 2040. I framtiden kommer partnerna inom ramen för den så kallade andra pelaren i AUKUS-fördraget att intensivt utbyta avancerad militär teknik. Anslutningen av Japan och Kanada – som ännu inte överenskommits – förutses i samma pelare två i AUKUS-fördraget, med en tidshorisont på 2024-2025.
Enligt president Joe Biden bekräftar AUKUS det starka partnerskapet med de två engelsktalande länderna och åtagandet att hålla Indo-Pacific-regionen fri och öppen. För länderna i denna region innebär den navigationsfrihet som USA har infört att de skyddas mot ännu större kinesiska ekonomiska påtryckningar. Denna allians mellan de tre stormakterna, som tydligt syftar till att motverka Kinas försök till ekonomisk och militär expansion i Indo-Pacific, ses av Peking som ett resultat av ”ett typiskt fall av kalla kriget-mentalitet”. Det kinesiska utrikesministeriets talesman Wang Wenbin varnade för att pakten kastar internationella relationer ”in i en farozon” och betonade att försäljningen av ubåtar ökar risken för kärnvapenkrig och bryter mot målen i icke-spridningsavtalet. Å andra sidan har undertecknandet av avtalet med USA skapat motsättningar mellan Australien och Frankrike. Tidigare hade de två länderna undertecknat ett avtal enligt vilket Frankrike skulle leverera konventionellt drivna ubåtar till Australien. Men affären ställdes in.