Undersökningen Polling Europe/SWG på uppdrag av ECR.
Inför det kommande valet till Europaparlamentet i juni 2024 är det viktigt att ha en stark förståelse för den aktuella situationen på kontinenten. Detta kommer att göra det möjligt för oss att tillhandahålla insiktsfulla interventioner och förslag som ska presenteras i valprogrammen för de enskilda nationella och europeiska partierna.
För att uppnå detta har ECR tagit initiativ till att ge det välkända italienska opinionsinstitutet SWG, särskilt dess europeiska sektion, i uppdrag att Opinionsundersökningar Europa, för att genomföra en omfattande enkät om några viktiga frågor. Vi har fått mycket informativa resultat som kräver noggrann analys för att få en djupare förståelse för situationen.
Migration har varit ett viktigt ämne i över 10 år nuoch det har i allt högre grad blivit en avgörande faktor för att särskilja olika verksamhetsområden. Å ena sidanDet finns en europeisk vänster som förespråkar mottagande och europeisk hantering av situationen, medan det å andra sidan finns en höger som strävar efter att delegera hanteringen till enskilda stater, ställa strängare krav för att bevilja tillstånd och därefter medborgarskap. När det gäller vem som ska besluta om migrationspolitiken är det värt att notera att 41% av de tillfrågade anser att det bör vara upp till EU-kommissionen, 40% anser att det är ett privilegium för enskilda stater och resterande 19% vet inte.
Denna mycket polariserade bild visar att det finns stora majoriteter för det ena eller andra alternativet inom de mest likriktade europeiska grupperna: S&D (63 %), De gröna/EFA (58 %), RE (52 %) och GUE/NGL (51 %) De beslut måste fattas av kommissionen; för ID (64 %) och ECR (58 %) är det upp till staterna. EPP med 49% anser att det är upp till kommissionen men är det tydligt att det inte är en entydig ståndpunkt. Mer specifikt för italienare (61%), spanjorer (59%) och invånare i Sydeuropa (58%) migration politiken bör skötas av kommissionen, medan beslutet för Visegradblocket (57%) och Frankrike (52%) måste fattas av de enskilda staterna. Paradoxen är ovan alla Italienska, där det största partiet är FdI (ECR) och mer än 60 % vill ha en europeisk migrationspolitik. Detta beror förmodligen också på en önskan om en rättvis omfördelning av migranter mellan europeiska länder, ett tema som också önskas av en stor del av en stor del av den italienska center-högern.
En annan mycket speciell fråga är den som handlar om huruvida Europeiska unionen bör ha mer eller mindre makt över medlemsländerna än vad den har idag. Här nej svar hade en stor majoritet, men 37% ansåg att den borde ha mindre makt25% tycker att den ska ha mer, och 17% tycker tycker att detta arrangemang är braoch 21% av de som inte håller med om att de är uttryckta eller så vet de inte om det.
I detta fall utgör Italien en paradox. Den grupp som visar störst fientlighet mot EU:s överdrivna makt är Europeiska konservativa och reformister (ECR), där 63% av de tillfrågade bland konservativa anger att de vill minska EU:s makt. Italien är emellertid just landet där mer makt till EU har fått bäst resultat, med 43% av de tillfrågade som är positiva till detta. Socialdemokraterna visade sig vara den mest proeuropeiska gruppen, med 40% av de tillfrågade till förmån för EU. Östeuropa uppvisar å andra sidan den starkaste euroskepticismen, med 48% av de tillfrågade som är emot EU.
Undersökningen avslutas med frågan om vilken majoritet är att föredra mellan de två mest rimliga, d.v.s. den ”breda” med PPE-RE-S&D eller den ”partiska” med PPE-ECR-ID. ”Ursula-majoriteten” föredras av 40% av de tillfrågade, medan mitten-högermajoriteten stannar på 28% med 32% nedlagda röster i detta avseende. Vänsterpartierna är mer populära med en stor majoritet (S&D 78%, GUE/NGL 63%, Verts/ALE 58%, RE 50%) medan de tre mitten-högerpartierna är mer positiva till en organisk majoritet (ECR 68 %, ID 62 %, PPE 46 %). Dessutom i I detta fall utgör Sydeuropa en paradox eftersom Italien, Spanien och Grekland föredrar majoriteten (även om de inte är stor(mellan 50 och 51%) ett vidsynt ledarskap, även om Spanien är det land där ”klimatet är mest gynnsamt för en center-högermajoritet (31%). I detta fall kommer det att vara nödvändigt att uppmuntra arbetet med Visegradblocket, med tanke på att 40 procent av östeuropéerna svarade att de inte vet vilken majoritet de föredrar.
Visegrad-länderna förenas, länder med starka och en effektiv center-högerregering (som Italien, Grekland och Sverige), länder med starka center-högerpartier som Spanien och länder som delar en gemensam syn på invandringshantering, som Frankrike, är nyckeln till att skapa en ny historia för Europa. Även om enandeprocessen är ett nödvändigt steg mot förverkligandet av en gemensam vision om ett starkare, mer välmående och enat Europa.