Nästan 80 % av rumänerna anser att EU bör ha en egen armé

Mer än hälften av rumänerna anser att Rumänien har gynnats av att gå med i EU och samma andel anser att landets intressen förhandlades fram mycket bra eller ganska bra när landet gick med i EU. Samtidigt är andelen som är missnöjda eller mycket missnöjda med hur Rumäniens intressen för närvarande företräds i Bryssel nästan tio procent högre än andelen som är nöjda eller mycket nöjda med de nuvarande ledamöterna som företräder dem i Europaparlamentet, vilket också är över 50 procent. Detta är resultatet av en opinionsundersökning som genomfördes i början av april av det rumänska undersökningsföretaget IRES som en del av det nyligen publicerade programmet för socialt ansvarstagande.

Ökat intresse bland rumäner för Europaparlamentsvalet

Den stora majoriteten – 80% – av de tillfrågade i samma undersökning sade sig vara säkra eller ganska säkra på att rösta i valet till Europaparlamentet den 9 juni. Men bara drygt en tredjedel av rumänerna är intresserade av den politik som diskuteras på EU-nivå, visar undersökningen också.

Majoriteten av rumänerna anser att landet har gynnats av att gå med i EU och en överväldigande andel är övertygade om att Rumänien bör vara kvar i EU åtminstone under de närmaste åren. Omkring 56% av de tillfrågade i IRES undersökning ansåg att Rumänien hade vunnit mer på EU-medlemskapet, medan endast 37% ansåg att landet hade förlorat mer. Andelen som uppgav att de varken vunnit eller förlorat var endast 4%, medan andelen som var osäkra och uppgav att de inte visste/ville svara var endast 3%. Och andelen som anser att det vore bättre för Rumänien att stanna kvar i EU under de kommande åren är mycket högre än andelen som anser motsatsen – 73% jämfört med 24%.

Nästan 60% av rumänerna har en familjemedlem som arbetar i EU

När det gäller fördelarna med EU-medlemskapet säger majoriteten av de tillfrågade att de har rest till ett EU-land under de senaste tio åren (53%) eller att någon i deras familj arbetar i EU (59%). Men mindre än en fjärdedel (20%) uppger att de har arbetat i ett EU-land, och andelen som har någon som studerar i EU eller som har fått EU-finansiering är extremt låg (11% respektive 6%).

Mer än hälften av de tillfrågade sade också att Rumänien har mer att vinna än att förlora när det gäller att locka till sig utländska investeringar (73%), bygga motorvägar (68%), reparera vägar (61%), tillgång till hälso- och sjukvård (60%), förbättra situationen för utsatta grupper (personer utan inkomst, personer med funktionshinder, romer etc.) (59%), restaurera historiska centrum/monument (57%), skapa arbetstillfällen (56%), Rumäniens utrikespolitik (54%), ett väl fungerande rumänskt näringsliv (53%). Mindre än hälften av de tillfrågade ansåg dock att EU-medlemskapet hade medfört fördelar när det gäller rättsväsendets oberoende (49%), högre levnadsstandard (48%), export av rumänska produkter (47%), öppenhet i förvaltningen (46%), kampen mot korruption (44%) och rumänskt jordbruk (40%).

Intressant nog är andelen som helt eller delvis instämmer i påståendet ”EU-integrationen har inneburit ökad välfärd för rumänerna” mycket högre än andelen som anser att Rumänien har gynnats av EU-medlemskapet. 74% av dem som anser att integrationen har lett till välfärd är positiva till detta, medan endast 56% anser att landet som helhet har gynnats. I andra änden av skalan finns de som säger motsatsen – att medlemskapet i EU inte har gett rumänerna någon välfärd – bara 25% (resten är osäkra). Samtidigt instämde mer än 60% av de svarande helt (28%) eller delvis (33%) i påståendet ”Rumänien fick mer än vad landet bidrog med till EU:s budget”.

Å andra sidan instämde mer än 90% av de tillfrågade helt eller delvis i påståendet ”Unga rumäner drar nytta av friheten att studera i andra EU-länder”, mer än 70% i påståendet ”Efter EU-integrationen är rätten till arbete bättre skyddad för rumäner som arbetar i EU” och mer än 60% i påståendena ”Människor som lever i fattigdom har dragit stor nytta av EU:s bistånd”, ”Mänskliga rättigheter respekteras bättre i Rumänien efter EU-integrationen” och ”Den rumänska demokratin fungerar bättre efter EU-integrationen”. Andelen som anser att ”Rumänien har en bättre transportinfrastruktur (vägar, järnvägar) efter EU-integrationen” är dock lägre, cirka 50% (56%), medan andelen som anser att ”Korruptionen bland rumänska politiker har minskat efter EU-integrationen” är drygt 30% (13% instämmer helt och 22% delvis). I den andra änden av skalan anser 61% att EU-integrationen inte har lett till minskad korruption. 44% håller inte alls med om detta och 17% håller delvis inte med om det.

Rumäniens integrationsintressen förhandlades fram på ett rättvist sätt

Överlag är andelen som anser att Rumäniens intressen i integrationen har förhandlats fram på ett rättvist sätt också högre än de som säger motsatsen. Andelen som anser att förhandlarna gjorde ett ganska bra jobb är 45%, och andelen som anser att de gjorde ett mycket bra jobb är 9%. I andra änden av spektrumet anser 25 procent att förhandlingarna gick ganska dåligt och 17 procent att Rumäniens intressen förhandlades fram på ett mycket dåligt sätt. De återstående 4% är osäkra.

Andelen som inte är intresserade av vad som diskuteras i Bryssel är dock nästan dubbelt så stor som andelen som är intresserade, och de som är missnöjda med de nuvarande ledamöterna är betydligt fler än de som är nöjda med dem. Andelen respondenter som uppgav att de inte var särskilt eller inte alls intresserade av den politik som diskuteras på EU-nivå var över 60% (63%), medan andelen som var mycket eller ganska intresserade var drygt 30% (33%). Samtidigt var andelen av dem som sade sig vara mycket nöjda med Rumäniens representation i Europaparlamentet endast 7%, plus 37% av dem som var ganska nöjda. I den andra änden av skalan uppgav 34% av de tillfrågade att de var mycket missnöjda med de nuvarande ledamöterna och 20% var ganska missnöjda. Endast 54% av de tillfrågade är dock ”ganska optimistiska” när det gäller EU:s framtid, jämfört med 44% som är ”ganska pessimistiska”. När det gäller EU:s framtid anser en överväldigande majoritet av rumänerna – nästan 80 % – att EU bör ha en egen armé. De flesta – 40% – anser också att krig på nära håll är det största hotet mot EU, och cirka 10% av de tillfrågade angav terrorism och en utbredd användning av artificiell intelligens som de tre största hoten mot EU:s framtid.

Omkring 76% av de tillfrågade uppgav att de i mycket stor, ganska stor eller ganska liten utsträckning skulle samtycka till Moldaviens anslutning till EU. Som jämförelse kan nämnas att endast 65% samtyckte till att Ukraina skulle gå med i Europeiska unionen. De allra flesta rumäner – mer än 80% – vet att val, både parlaments- och lokalval, kommer att äga rum den 9 juni, och endast 9% sa att de inte visste. Lika viktig är andelen som säger sig ha för avsikt att gå till valurnorna, men andelen som säger att de definitivt kommer att gå eller överväger att rösta i EU-parlamentsvalet är något högre än andelen som är fast beslutna att rösta i lokalvalet. Således uppgår andelen i den första kategorin till 80%, jämfört med 87% av dem i den andra.

50% av rumänerna uppger att de har det sämre ställt än för 10 år sedan

Undersökningen omfattade även uppfattningar om levnadsstandard. Majoriteten av de tillfrågade anser alltså att de lever sämre eller lika dåligt/bra jämfört med för 10 år sedan. Endast 30% uppgav att de lever bättre än för tio år sedan, medan 50% uppgav att de har det sämre och 19% att deras liv är oförändrat. När det gäller framtidsprognoser är även här andelen som tror att de kommer att leva sämre om 5 år högre än andelen som tror att de kommer att leva bättre: 39% jämfört med 34%. Andelen som tror att deras liv kommer att vara detsamma om 5 år är 20% och andelen som inte kunde/ville svara på frågan är 6%.

Undersökningen genomfördes på ett urval av 1.108 respondenter i åldern 18 år och äldre med hjälp av CATI-metoden (Computer Assisted Telephone Interviewing), med ett maximalt tolererat fel på ±2,9%.