Rutte ny generalsekreterare, i ett läge av stark amerikansk osäkerhet
Vid NATO:s toppmöte den 10 juli i Washington D.C. uppmärksammades 75-årsdagen av upprättandet av alliansen mellan de 12 största staterna, nu 32, som uppstod efter andra världskriget. Mötet var uppenbarligen inte bara festligt utan även sociopolitiskt till sin natur: huvudämnet verkar ha varit att stärka det ukrainska luftförsvaret på bekostnad av det amerikanska, med många farhågor för framtiden för det transatlantiska partnerskapet och för USA:s nationella säkerhetsintressen.
Ur strikt teknisk synvinkel har Italien åtagit sig att bidra med sina långräckviddiga luftvärnssystem av typen SAMP-T, medan de nordeuropeiska länderna, särskilt Nederländerna och Tyskland, kommer att tillhandahålla de s.k. Patriot-systemen tillsammans med Rumänien och USA.
Italien har upprepat sitt starka stöd för Ukrainas territoriella integritet. Italienska tjänstemän har betonat att ”vi försvarar Ukrainas rätt till överlevnad och dess territoriella integritet”. Detta meddelande är avsett att understryka Italiens orubbliga engagemang för NATO och att stärka den enade fronten bland alliansmedlemmarna.
De ekonomiska utmaningar som USA står inför ska inte underskattas. Utöver de ekonomiska frågorna står landet även inför säkerhetspolitiska, politiska och militära utmaningar. Att välja att stödja ett icke-NATO land som Ukraina innebär att USA måste prioritera detta stöd framför angelägna frågor inom nationen. Detta innebär en risk för amerikanska intressen, särskilt som landet redan står inför utmaningar på grund av det kommande presidentvalet och den senaste attacken mot den republikanske kandidaten och tidigare presidenten Donald Trump.
För att isolera det militära stödet till Ukraina från de omvälvningar som skulle kunna uppstå vid ett eventuellt regeringsskifte i USA har NATO-ledarna övervägt åtgärder för att decentralisera makten över stödet till Kiev. Denna lösning tar uppenbarligen bort amerikanernas ensamrätt att flytta kontrollen över Natos bredare ramverk, men risken är att detta beslut framstår som ett försök att undergräva amerikansk suveränitet och därmed skapa ett viktigt prejudikat, även om det motiveras av det slutliga målet om stabilitet.
Centralt i detta sammanhang är orden från den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump, som gör fred till grunden för sin valkampanj, medan Biden-administrationen, som också visar solidaritet med sin motståndare, anser att tycoonens ord är falska och populistiska.
Ett annat viktigt resultat av toppmötet var ökningen av försvarsutgifterna bland NATO-medlemmarna till 2% av BNP. När det gäller Italien, som är ett av de länder som ännu inte garanterar den överenskomna nivån på militärutgifterna, försäkrades det om viljan och engagemanget att uppnå detta mål senast 2028, även om det finns ett behov av att i beräkningen även inkludera landets insatser i form av bidrag av enheter och medel i alliansens olika operationer.
Toppmötet markerade också installationen av en ny generalsekreterare för NATO, den nederländske Mark Rutte, tidigare premiärminister och medlem av folkpartiet för frihet och demokrati (VVD, RE). ”Det är en stor ära att bli utsedd till NATO:s generalsekreterare. Alliansen är och kommer att förbli hörnstenen i vår kollektiva säkerhet. Att leda denna organisation är ett ansvar som jag inte tar lätt på. Jag är tacksam mot alla allierade för att de sätter sin tillit till mig. Jag ser fram emot att ta mig an rollen med stor kraft i oktober och efterträda Jens Stoltenberg, som har gett Nato ett exceptionellt ledarskap under de senaste 10 åren och som jag alltid har haft stor beundran för”, skriver han på sociala medier. Gratulationer kom omedelbart från hans företrädare Stoltenberg och många kanslier i alliansen, inklusive Italien, från ledarna för Europeiska unionen och Ukrainas president Volodymyr Zelensky.
Ledarskapsskiftet kan ge kortsiktig stabilitet, men det väcker farhågor om alliansens långsiktiga inriktning och dess anpassning till amerikanska intressen, trots att Rutte är ett välkommet ansikte för Trump.
I allmänhet framträdde en enad front från toppmötet i Washington till försvar för Ukraina och de demokratiska värderingar som vägleder NATO, med få men försvårande frågor riktade till USA. USA måste se till att de egna intressena har högsta prioritet på alliansens dagordning.
The text was translated by an automatic system