Subscribe
Kontroversiellt omval bland bedrägerier och kränkningar av de mänskliga rättigheterna Presidentvalet i Venezuela den 28 juli 2024 var en viktig vändpunkt i landets pågående kris.
Det kontroversiella omvalet av Nicolas Maduro, som skedde under stor skepsis från internationella observatörer, fördärvades av det våldsamma förtrycket av oppositionskandidater.
Deras anklagelser om valfusk förvärrade ytterligare den redan allvarliga ekonomiska instabiliteten i landet.
Det nationella valrådet (CNE) har kritiserats för sin brist på transparens och det finns rapporter som tyder på att över 100 kampanjaktivister fängslades inför valet.
Det finns farhågor om Maduros anhängares inflytande på valprocessen, inklusive anklagelser om tvång och bedrägeri mot väljare.
Anklagelser om valfusk dök upp, särskilt efter att EU-observatörer uteslutits av det nationella valrådet (CNE).
Trots detta förblev oppositionen orubblig i sitt stöd för sin kandidat González.
CNE utropade Maduro till vinnare med 51% av rösterna, medan González fick 44%.
Grafik som publicerades av Venezuelas statliga TV visade dock att den totala andelen röster för alla kandidater översteg 100%, vilket tyder på förvirring i röstfördelningen.
Oppositionen uttryckte skepsis mot resultaten och rapporterade ett annat resultat efter en omräkning, vilket understryker trovärdigheten i de resultat som erhållits direkt från vallokalerna.
Javisst, här är en reviderad version av texten: Protester utbröt omedelbart i Caracas när medborgare, som misstrodde valprocessen, krävde större öppenhet.
Oppositionen uppmanade befolkningen att hålla sig lugn och undvika sammandrabbningar, samtidigt som man inte förnekade anklagelserna om oegentligheter.
Reaktionerna från omvärlden har varit blandade: FN kräver att resultaten ska brytas ned per vallokal för att valets legitimitet ska kunna bedömas.
Dessutom har latinamerikanska länder begärt ett krismöte för att ta itu med situationen.
Denna begäran kommer från både länder med en politisk högermajoritet (Argentina och Uruguay) och länder som är vänsterorienterade (Chile).
Samtidigt har Brasilien hållit sig helt tyst. 
Europeiska unionen har fördömt uteslutningen av den tidigare parlamentsledamoten Maria Corina Machado från valkampanjen och överväger att vidta åtgärder för kränkning av de politiska rättigheterna.
Resultatet av omröstningen kommer att få regionala konsekvenser och kan leda till en radikal förändring eller till att Maduros makt befästs.
Machados diskvalificering var kanske den händelse som fick störst genomslagskraft och påverkan i detta val: hon låg före Maduro med över 40% av rösterna, men förklarades icke valbar i 15 år för att ha stöttat USA:s sanktioner mot, inte helt otippat, Maduro själv.
Under de sista månaderna av valkampanjen utsattes Machado och hans anhängare dessutom för arresteringar, hot och vandalism, vilket försvårade oppositionens valkampanj och tvingade den att omorganisera sig kring en mindre känd kandidat som González.
Trots ett utbrett missnöje bland befolkningen har rädsla och förtryck hindrat mobilisering, vilket lämnar oppositionen i en sårbar och osäker position i det nuvarande politiska sammanhanget.
Maduro, som stärkts av bojkotterna, har centrerat sin kampanj kring den socialistiska militären och den tidigare diktatorn Hugo Chavez.
Valet inföll i själva verket på 70-årsdagen av Chavez födelse.
Denna händelse gjorde det möjligt för Maduro att kapitalisera på den resulterande symboliken genom att lova en tydligt utopisk ekonomisk stabilitet i ett socioekonomiskt sammanhang som kännetecknas av hyperinflation, livsmedelsbrist och en utvandring av 7 miljoner venezuelaner. 
I och med Maduros omval står Venezuela inför nya utmaningar.
Inrikespolitiskt väntas förtrycket av oppositionen fortsätta och den ekonomiska krisen visar inga tecken på att förbättras.
Internationellt finns det en möjlighet att de internationella sanktionerna kommer att intensifieras, och bristen på legitimitet i valet kan isolera regeringen.
Sammanfattningsvis utgör presidentvalet i Venezuela ett avgörande ögonblick efter ett kvarts sekel av chavistiskt styre.
Trots utmaningarna hoppades den enade oppositionen kunna dra nytta av missnöjet för att besegra Maduro.
Det kontroversiella resultatet och anklagelserna om valfusk har dock lett till nya spänningar i ett redan djupt splittrat land, med allvarliga farhågor kring demokrati och mänskliga rättigheter.
Det internationella samfundet kommer att fortsätta att övervaka situationen när Venezuelas befolkning ställs inför konsekvenserna av en ekonomisk och politisk kris utan något uppenbart slut i sikte.