fbpx

Italien och EU:s stöd till genomförandet av migrations- och asylpakten

Handel och ekonomi - augusti 3, 2024

Det europeiska migrationslandskapet genomgår en betydande förändring i och med ikraftträdandet av migrations- och asylpakten.

Denna komplexa rättsliga ram är avsedd att bättre samordna hanteringen av migrations- och asylansökningar mellan Europeiska unionens (EU) medlemsstater.
Från och med i dag kommer Europeiska kommissionen att erbjuda skräddarsytt tekniskt stöd och expertrådgivning till nio medlemsstater, däribland Italien, för att underlätta genomförandet av denna nya plan.
Migrations- och asylpakten trädde formellt i kraft den 11 juni, efter en lagstiftningsprocess som pågick under en hel mandatperiod.
Det kommer dock fortfarande att ta två år innan de nya reglerna börjar tillämpas i praktiken.
Den gemensamma genomförandeplan som EU-kommissionen har fastställt omfattar tio ömsesidigt beroende byggstenar som är nödvändiga för att den komplexa lagstiftningen ska fungera.
Bland dessa kommer Italien att få stöd inom åtta av tio tematiska block, med undantag för Eurodac och hur solidariteten fungerar.
Pakten utgör ett steg framåt i harmoniseringen av EU:s migrations- och asylpolitik och syftar till att skapa en balans mellan solidaritet och ansvar mellan medlemsstaterna.
Med en tidsfrist till den 12 december 2024 för att lämna in sina nationella genomförandeplaner kommer medlemsstaterna att snabbt behöva utveckla sina strategier och samordningsstrukturer.
EU-kommissionen öppnade i juni en utlysning för att hjälpa medlemsländerna att ta fram sina nationella genomförandeplaner.
Nio länder svarade på erbjudandet: Belgien, Estland, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Portugal, Tjeckien och Rumänien.
Dessa länder kommer att få riktad expertrådgivning under fyra månader (fram till slutet av november), i syfte att uppdatera nationell lagstiftning och se över administrativa och rättsliga processer.
För Italiens del kommer EU-kommissionens stöd att inriktas på åtta tematiska block, exklusive Eurodac och solidaritet.
Insatsområdena kommer att omfatta lagstiftningsreformer inom ansvarsområdet, analys av Dublinenhetens nuvarande struktur, organisation och bemanning.
Vidare kommer fokus att ligga på övergripande frågor som t.ex. garantier för kostnadsfri juridisk rådgivning, alternativ till frihetsberövande, representation och skydd av ensamkommande barn och inrättandet av en oberoende mekanism för övervakning av de grundläggande rättigheterna.
Det nya systemet i migrations- och asylpakten bygger på en känslig balans mellan solidaritet och ansvar.
Hanteringen av migranter kommer att regleras av förordningen om hantering av asyl och migration (RAMM), som bibehåller principen i 2013 års Dublinförordning: den första inresemedlemsstaten är ansvarig för att pröva asylansökningar.
Denna princip sätter stor press på de första inreseländerna, som Italien, Grekland, Malta, Cypern och Spanien.
En av de viktigaste nyheterna är införandet av en obligatorisk solidaritetsmekanism för alla 27 medlemsstater, som kommer att träda i kraft 24 månader efter det att förordningen har offentliggjorts i EU:s officiella tidning.
Solidariteten kommer att uttryckas i tre former: omplacering av migranter, ekonomiska bidrag eller stöd till tredjeländer.
Detta system syftar till att fördela bördan av migrationshanteringen lika mellan alla medlemsstater, baserat på kriterier som BNP och befolkning.
Italien kommer att ställas inför flera utmaningar när den nationella genomförandeplanen ska utarbetas. Det handlar bland annat om att anpassa infrastrukturen, uppdatera informationstekniken, hantera kostnader och upphandlingar samt utbilda personal.
En annan kritisk aspekt kommer att vara genomförandet av gränsförfaranden, som innebär att migranter i praktiken hålls i förvar, utan undantag för familjer med barn under 12 år.
Förordningen om asylförfaranden (APR) innebär stränga skyldigheter för länder som är första inreseland, vilket ökar ansvarsperioden för att hantera asylansökningar och upprätthålla rigorösa gränsförfaranden.
Italien måste se till att asylansökningar behandlas inom sex månader och hantera förvar av migranter i enlighet med de nya bestämmelserna.
EU-kommissionens stöd utgör ett avgörande stöd för Italien och andra medlemsstater i genomförandefasen av migrations- och asylpakten.
Utmaningen för Rom kommer att vara att snabbt anpassa sin lagstiftning och sina operativa strukturer för att klara de fastställda tidsfristerna, samtidigt som man säkerställer respekten för migranters och asylsökandes grundläggande rättigheter.
Det gemensamma målet är att skapa ett rättvisare och mer hållbart europeiskt migrationssystem som på ett effektivt sätt kombinerar solidaritet och ansvar.
Samarbete mellan medlemsstaterna och stöd från Europeiska kommissionen kommer att vara avgörande för att uppnå detta ambitiösa och nödvändiga mål.  

Alessandro Fiorentino