Den gröna omställningens skuggor kvarstår

Kristiāns Podnieks har publicerat en rapport från juli 2024 för ECR-partiet med titeln ”Att balansera ambition och verklighet”, där han undersöker utmaningarna i EU:s så kallade gröna omställning.
Är von der Leyens gröna giv för att uppnå klimatneutralitet till 2050 överhuvudtaget genomförbar?
Och vilka är dess nuvarande och framtida konsekvenser?
Vi har redan drabbats av vissa konsekvenser.
Energipriserna sköt i höjden långt före kriget mellan Ryssland och Ukraina, och situationen är ännu värre för de medlemsstater som inte vill ha kärnkraft i sin energimix.
Det andra europeiska handelssystemet (ETS2), som innebär att företag ska betala för de fossila bränslen de använder, kommer att kosta slutanvändarna 50 cent extra per liter från och med 2031.
I den primära sektorn verkar ”naturåterställningslagen” förstöra snarare än återställa.
Det är inte konstigt att allmänhetens stöd är mycket lägre och varierande än vad Europeiska kommissionens tjänstemän vanligtvis uppger.
Framför allt är det framtida förbudet mot nya bensin- och dieselbilar, ”Fit for 55”, en mycket impopulär åtgärd.
Mot detta scenario lyfter försvararna av den gröna omställningen fram strategins positiva sida: ett förmodat uppsving för ren industriteknik under beteckningen ”Net-Zero” (sol, vind, batteri/lagring, värmepumpar, elektrolysörer, biogas/biometan, avskiljning och lagring av koldioxid samt nätteknik).
Sju medlemsstater har dock motsatt sig ytterligare EU-medel för att finansiera dem.
Denna tekniskt icke-neutrala strategi påminner oss dessutom om den misslyckade sovjetiska planeringsekonomin, i motsats till en mer fri marknadsbaserad strategi där kreativitet och effektivitet står i centrum.
Å andra sidan är nettonolltekniken starkt beroende av kritiska komponenter, som batterier och råvaror, som båda huvudsakligen kommer från Kina.
Lagen om kritiska råvaror begränsar det årliga inköpet av strategiska råvaror per land till maximalt 65 procent, men även denna begränsande politik saknar en motsvarande positiv sida, till exempel incitament för inhemsk gruvdrift och produktion.
Betänkandet från Podnieks-ECR-partiet innehåller en fallstudie av den gröna givens inverkan på EU:s fordonssektor.
Lyckligtvis innehåller ”Fit for 55”-förbudet mot förbränningsfordon en översynsklausul för 2026 till förmån för parlamentet.
Italiens premiärminister Giorgia Meloni anser att denna metod är ”en ideologisk dårskap som absolut måste korrigeras”.
Det vore mer logiskt att fokusera på äldre fordon, som står för högre utsläpp.
Med nyare förbränningsmotorer sjunker utsläppen dramatiskt varje år.
Varför då förbjuda dem?
Dessutom är elfordon dyra eller till och med oöverkomliga för en stor del av konsumentmarknaden, så förare tenderar att behålla sina äldre bilar, vilket ökar utsläppen.
Det är precis motsatsen till vad kommissionen eftersträvar.
Trots framsteg inom batteritekniken finns det dessutom en utbredd tro på att framtida modeller kommer att vara överlägsna, vilket ytterligare avskräcker nuvarande köp.
I maj 2023 stod elbilsförsäljningen för 13,8% av marknaden, medan siffran sjönk till 12,5% ett år senare.
Kinesiska elfordon är billigare tack vare statlig finansiering, vilket på kort sikt är gynnsamt för konsumenterna, men för att komma till rätta med illojal konkurrens kan Europeiska kommissionen komma att höja sin tull på 10 procent, vilket minskar fördelen för slutköparna i EU. Ett ytterligare hinder för elbilsköpare är den låga tillgången på laddningsstationer.
Till och med EU-kommissionens prognoser verkar sakna ambition i jämförelse med vad den potentiella efterfrågan kräver.
Än värre är att över 60 procent av EU:s laddningsstationer är koncentrerade till bara tre medlemsstater (Nederländerna med 23 procent, Tyskland och Frankrike med 19 procent vardera), vilket inte bara visar på en socioekonomisk klyfta i Von der Leyens plan, utan också på en territoriell klyfta.
Slutligen kommer privat finansiering endast att vara tillgänglig om utvecklingsprojekten garanterar investeringssäkerhet, vilket är ett betydande frågetecken för den utmanande satsningen på den gröna given.
Källa till bilden: Business Insider