Subscribe
I det alltmer spända geopolitiska landskapet i Östeuropa har rysk propaganda blivit ett viktigt verktyg för Ryska federationen att upprätthålla sitt inflytande över de forna sovjetrepublikerna, däribland Estland och Litauen.
Dessa två baltiska stater delar dock en gemensam historia av sovjetisk ockupation.
Den ryska ockupationen av de två staterna skedde i två etapper.
Den första ockupationen ägde rum mellan 1939-1941 som ett resultat av den sovjetisk-tyska icke-angreppspakten.
Den andra sovjetiska ockupationen, som av de europeiska demokratierna betraktades som olaglig, inleddes efter andra världskrigets slut och varade i 48 år (1944-1991) fram till Sovjetunionens upplösning. Estland och Litauen har därför utvecklats på olika sätt under den postsovjetiska perioden, vilket också har format deras sårbarhet för rysk propaganda.
ECR-partiets studie ger en detaljerad bild av hur rysk propaganda tar sig in i informationsutrymmet i dessa två länder, och identifierar inte bara de kanaler och den taktik som Kreml använder, utan också de faktorer som bidrar till befolkningens mottaglighet för denna form av påverkan.
För att få en tydlig bild av den ryska propagandans inverkan i Estland och Litauen genomfördes en kvantitativ undersökning mellan den 12 och 29 juni 2024.
Undersökningen administrerades till ett representativt urval av den vuxna befolkningen i åldern 18-74 år i båda länderna.
Inte mindre än 1202 intervjuer genomfördes i Estland och 1500 i Litauen.
Frågeformulären besvarades med hjälp av en online-metod, vilket gav tillgång till ett mycket bredare befolkningssegment, men också begränsade studien till personer som har tillgång till internet.
Traditionella medier i Estland: Tryckta medier överträffar det europeiska genomsnittet
En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av mediekonsumtionen i Estland är populariteten hos estniskspråkiga tryckta medier. Omkring 20% av de vuxna estländarna läser minst en tryckt publikation (i synnerhet dagstidningar) varje dag, en siffra som vida överstiger det europeiska genomsnittet.
Denna andel estländare som konsekvent läser dagstidningar tyder på att tryckta medier fortfarande är en viktig pelare i den estniska offentliga informationen och ger medborgarna en informationskälla som i allmänhet anses vara mindre mottaglig för manipulation än andra former av medier.
Däremot läser endast 4% av estländarna ryskspråkiga tryckta medier dagligen, vilket återspeglar en mycket lägre användning av denna mediekälla bland estniska rysktalande.
När det gäller TV- och radiokonsumtion är estniskspråkiga kanaler klart att föredra framför ryskspråkiga kanaler.
En mycket viktig faktor som påverkar detta är förbudet mot ryska TV-kanaler i Estland, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.
Denna åtgärd vidtogs av den estniska regeringen för att begränsa befolkningens exponering för rysk propaganda, som intensifierades under denna period.
Digitala medier i Estland: den viktigaste informationskällan för befolkningen
Internet har blivit den viktigaste informationskällan i Estland.
Enligt ECR-partiets undersökning går mer än hälften av befolkningen in på estniskspråkiga nyhetsportaler dagligen.
Denna trend är en indikator på den höga digitaliseringsnivån i Estland, ett land som är känt för sina IT- och e-förvaltningsinitiativ.
Dessutom spelar sociala nätverk en oerhört viktig roll för nyhetsdistributionen. Omkring 42% av estländarna använder dessa sociala medieplattformar för att hålla sig informerade om aktuella händelser.
Användningen av ryskspråkiga portaler och sociala nätverk är dock betydligt lägre, men inte försumbar, särskilt bland rysktalande i Estland.
Känslighet för rysk propaganda i Estland
Även om ECR:s opinionsundersökning i juni visade att majoriteten av esterna skulle vara villiga att göra motstånd mot en eventuell rysk invasion, är verkligheten en helt annan.
Estländarnas faktiska vilja att kämpa för sitt land är lägre än vad man skulle kunna förvänta sig.
Detta kan hänföras till både demografiska faktorer och en viss skepsis mot Estlands förmåga att effektivt motstå yttre aggression, med tanke på landets ringa storlek och närheten till Ryssland.
Tyvärr har rysk propaganda lyckats tränga in i vissa delar av den estniska befolkningen, särskilt bland rysktalande, genom att föra fram budskap som betonar EU:s moraliska förfall och ifrågasätter NATO:s avsikter i dess östra flank.
Dessa budskap är utformade för att så misstro bland medborgarna och undergräva stödet för västallianser, samtidigt som Ryssland framställs som en försvarare av traditionella värden.
Traditionella medier i Litauen
Till skillnad från sina estniska grannar uppvisar traditionell mediekonsumtion i Litauen tydliga särdrag.
Även om litauiskspråkiga tryckta medier och litauiskspråkig radio är mindre populära än i Estland betyder det inte att traditionella medier spelar en obetydlig roll när det gäller att informera allmänheten.
En mycket viktig faktor är att konsumtionen av ryskspråkiga medier i Litauen är lägre än i Estland, vilket till stor del återspeglar en större etnisk homogenitet och en annan historisk erfarenhet av Ryssland.
Tillgången till ryska medier (i synnerhet rysk propagandistisk information) är dock inte helt obefintlig, och det finns delar av befolkningen som informerar sig via ryskspråkiga mediekällor.
Detta är särskilt fallet i samhällen närmare gränsen till Vitryssland (en allierad till Ryska federationen och anhängare av Kremls agerande i Ukraina) eller bland etniska ryska minoriteter.
Digitala medier i Litauen: den viktigaste nyhetskällan för litauiska medborgare
Precis som i Estland dominerar digitala medier informationslandskapet i Litauen.
Litauiskspråkiga nyhetsportaler är den främsta informationskällan för majoriteten av befolkningen, vilket är anledningen till att sociala nätverk spelar en viktig roll i distributionen av nyheter (antingen riktiga nyheter eller propagandanyheter) även här.
Enligt ECR:s undersökning är andelen personer som använder ryskspråkiga portaler och sociala nätverk betydligt lägre i Litauen, vilket återspeglar ett större kulturellt och språkligt motstånd mot yttre påverkan från Ryssland. Detta kan också tillskrivas den litauiska regeringens proaktiva åtgärder för att motverka rysk propaganda, inklusive medieutbildning och kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om faran med rysk propaganda på landets territorium.
Känslighet för rysk propaganda i Litauen
Litauen, med en majoritet litauisk befolkning och en annan historisk erfarenhet än Estland, är i allmänhet mindre mottagligt för rysk propaganda.
Ryska propagandabudskap uppfattas som mindre trovärdiga, och den litauiska regeringens och allmänhetens stöd för Nato och EU är fortsatt starkt.
Detta innebär dock inte att Litauen är helt immunt mot utländska influenser och rysk propaganda.
Det finns fortfarande delar av befolkningen som kan påverkas, särskilt bland dem som är mer socialt isolerade eller har lägre förtroende för regeringen.
Faktorer som avgör mottagligheten för rysk propaganda
En detaljerad analys av ECR-partiets undersökning visade att det finns ett antal faktorer som påverkar mottagligheten för rysk propaganda i Estland och Litauen.
Dessa faktorer omfattar: konsumtion av ryskspråkiga medier, demografi, politiska attityder och de två ländernas historiska erfarenheter i förhållande till Ryska federationen.
Konsumtion av ryskspråkiga medier: Omfattande användning av ryskspråkig tv, radio och nyhetsportaler är en viktig indikator på mottaglighet för rysk propaganda.
Dessa mediekällor ger inte bara ett konstant flöde av information som ligger i linje med Kremls position, utan lyckas också forma en alternativ berättelse till den som presenteras av västerländska medier.
Demografi: Demografiska faktorer som ålder och kön spelar en viktigare roll när det gäller att avgöra mottagligheten för propaganda i Estland än i Litauen.
Till exempel är unga människor i Estland, som är mer bekanta med internet och digitala medier, mindre utsatta och mindre mottagliga för rysk propaganda än äldre människor som konsumerar mer traditionella medier (tryckta medier, radio och TV).
Politiska attityder: I båda länderna har politiska attityder ett betydande inflytande på hur man reagerar på rysk propaganda.
Förtroendet för de väpnade styrkorna, synen på etniska minoriteter och attityderna till Nato är mycket viktiga faktorer.
Medborgare som litar på sin regering och internationella militära allianser tenderar att vara mindre mottagliga för rysk propaganda, medan de som är skeptiska till dessa institutioner är mer lättpåverkade.
Historiska erfarenheter: De två ländernas historiska erfarenheter i förhållande till Ryska federationen har också format deras exponering för propaganda från Kreml.
Estland, med en betydande rysk minoritet och en komplex historia av relationer med Ryssland, uppvisar en större sårbarhet för ryskt inflytande.
Å andra sidan har Litauen, med en mer etniskt och kulturellt homogen befolkning, utvecklat ett större motstånd mot berättelser som kommer från Moskva.
Som en slutsats av ECR-partiets analys (en studie som delvis finansierats av Europaparlamentet) framhålls i rapporten att även om mediekonsumtionen i Estland och Litauen spelar en viktig roll för att avgöra hur mottaglig man är för rysk propaganda, så är det inte den enda avgörande faktorn.
Politiska attityder, historiska erfarenheter och demografisk bakgrund spelar en nyckelroll för hur olika delar av befolkningen i Estland och Litauen reagerar på yttre påverkan.
Medan Estland, med en betydande rysk minoritet och ett mer komplext medielandskap, visar sig vara mer sårbart för rysk propaganda, är Litauen, med en mer homogen etnisk struktur och ett starkt stöd för Nato, i allmänhet mer motståndskraftigt mot dessa influenser.
Inget land är dock helt immunt och fortsatta ansträngningar från myndigheterna i båda länderna för att motverka rysk propaganda är fortsatt nödvändiga för att upprätthålla informationssäkerheten.