Trump-Harris: Vad är det som händer i USA?

Mitt under den amerikanska presidentvalskampanjen bestämde sig Donald Trump för att komma före sin rival Kamala Harris genom att flyga till Arizona för att besöka den ”heta” gränsen mot Mexiko.
Målet med detta strategiska drag är tydligt: att kritisera Biden-administrationens invandringspolitik och lyfta fram svagheterna hos vicepresident Harris, som var ansvarig för invandringsportföljen under sin mandatperiod.
Det är ingen slump att Trump valde just den dag då Harris officiellt accepterar demokraternas nominering till presidentkandidat, för att försöka avleda mediernas uppmärksamhet från sin rival.
Bara timmar innan han åkte till Arizona deltog den tidigare presidenten i ett utomhusmöte i North Carolina, hans första sedan attentatsförsöket den 13 juli.
Skyddad av skottsäkert glas höll Trump inte igen på kritiken och anklagade Barack Obama och hans fru Michelle för personliga attacker mot honom: ”De säger åt mig att bara prata om politik och att inte gå till personangrepp, men sedan gör de precis tvärtom”, förklarade han.
Ofta på ett skamligt sätt.
USA:s första afroamerikanska president hånade magnaten under sitt tal i Chicago genom att tala om storleken på Trumps fortplantningsorgan.
Ett sådant lågt slag får en att undra inte bara hur lågt den amerikanska debatten har sjunkit utan också vad som skulle ha hänt om det inte var en demokrat som gjorde sådana uttalanden utan en republikan.
En annan aspekt som inte får ignoreras är den kraftfulla bilden av kandidaten Trump under hans rally bakom skottsäkert glas.
Är detta friheten för en man som inte är vänster?
Varför har inte en bild som denna skapat rubriker världen över och väckt upprördhet?
I demokratins land är det inte på något sätt normalt att en kandidat måste hålla valmöten skyddade av skottsäkert glas.
Trump meddelade sedan att han skulle sända Harris tal på sitt sociala nätverk Truth och lovade att ”avslöja henne”.
När det gäller abortfrågan upprepade han att han inte skulle införa något federalt förbud, samtidigt som han kallade Harris motkandidat, Tim Walz, för ”inkonsekvent” och olämplig för presidentskapet.
Samtidigt lanserade Trump en kryptovalutaplattform kallad ”The DeFiant Ones”, som han presenterade som ett alternativ till storbankernas och finansinstitutens erbjudanden och anklagade dem för att ha förtryckt amerikanerna alltför länge.
Ungefär två månader före valet avslöjade The New York Times att FBI gjort en razzia hemma hos två amerikanska kommentatorer med kopplingar till rysk tv, i ett försök att stävja Kremls eventuella påverkan på valet.
De inblandade personerna är Scott Ritter, en tidigare vapeninspektör från FN, och Dimitri K. Simes, en rådgivare till Trumps presidentvalskampanj 2016.
Även om inga formella anklagelser ännu har tillkännagivits, förväntas ytterligare tillslag och potentiella åtal.
Under tiden fortsätter Trump att återta mark efter veckan med det demokratiska konventet och har ingått en ny allians med Robert F. Kennedy Jr, den välkända medlemmen av den amerikanska politiska dynastin.
De senaste opinionsundersökningarna, de flesta av dem politiskt partiska, förutspår hans nederlag.
Den tidigare presidenten inledde en tour de force av evenemang och deltog i möten i viktiga stater som Nevada och Arizona, där han för första gången dök upp med Kennedy, som just avbrutit sin kampanj i tio stater och stödde Trump. Den tidigare presidenten välkomnade stolt Kennedys stöd och kallade honom ”en exceptionell person, respekterad av alla”.
Robert Kennedy Jr. erkände visserligen ideologiska skillnader med Trump, men betonade att deras värderingar överlappar varandra inom vissa områden, som t.ex. livsmedelssäkerhet och kampen mot kroniska sjukdomar.
Kennedys beslut att stödja Trump har dock väckt blandade reaktioner, särskilt inom hans egen familj, där några av hans syskon kallar valet för ”ett svek mot familjens värderingar”.
Trots deras ömsesidiga stöd har Trump ännu inte avslöjat vilken roll Kennedy skulle kunna ha i en eventuell administration, även om Kennedy antydde att han skulle kunna ta itu med epidemin av kroniska sjukdomar.
Trump meddelade också att han, om han vinner, kommer att inrätta en oberoende presidentkommission om attackerna mot presidenter och kandidater, inklusive hans egen, med målet att släppa de återstående hemligstämplade dokumenten om mordet på John F. Kennedy.
Alliansen med Kennedy kan visa sig vara avgörande för Trump, särskilt i de så kallade swing states där Kennedys stöd kan göra skillnad.
Även om opinionsundersökningarna ger Kennedy endast 3-4% av rösterna i landet, kan dessa röster vara avgörande i ett jämnt lopp.
Spelet är mer öppet än någonsin.
På andra sidan står Kamala Harris, nyss hemkommen från demokraternas konvent i Chicago, nu inför en avgörande fas i kampanjen.
Med en ledning i opinionsundersökningarna och en flod av donationer måste Harris fokusera på substans och förbereda sig för den TV-sända debatten med Trump den 10 september, en händelse som kan ändra loppets gång.
Harris har lovat att sänka skatterna för medelklassen, bygga tre miljoner nya bostäder och stoppa hyreshöjningarna, men nu ställs hon inför pressen att förklara i detalj hur hon tänker finansiera dessa initiativ och ta itu med landets mest angelägna frågor, som invandring, klimatförändringar, vapenvåld och brottslighet.
Hennes tacktal för nomineringen, som sändes från demokraternas konvent, lockade fler tittare än Trumps, vilket innebar en symbolisk men viktig seger i kampen om publiken.
Samtidigt är det nödvändigt att understryka att hon, trots att det gått över 30 dagar sedan hon inledde sin valkampanj, aldrig har gett några intervjuer till tidningar eller TV.
Under de kommande månaderna kommer Harris att ställas inför en rad utmaningar, bland annat måste hon vinna delstater som ansågs förlorade under Joe Bidens kampanj, till exempel North Carolina, Nevada, Arizona och Georgia.
Harris är redo att resa till Georgia nästa vecka, men hon planerar att dra ner på resandet för att fokusera på att förbereda sig inför debatten med Trump.
Jen O’Malley Dillon, Harris kampanjchef, medgav att det kommer att bli ett extremt jämnt lopp, men Harris försöker presentera sig själv som förändringens kandidat, trots sin roll i Bidens administration.
Den demokratiska kandidaten har redan investerat nästan 400 miljoner dollar i reklam fram till hösten, i syfte att presentera sin agenda och överskugga Trump.
I sitt tacktal för nomineringen lovade Harris att bli en ”president för alla amerikaner”, vilket tilltalade oberoende väljare och republikaner som motsätter sig Trump.
Hon kritiserade också sin rival hårt och kallade honom för en ”man med lite allvar” och varnade för att hans återkomst till Vita huset skulle få allvarliga konsekvenser.
När det gäller invandringsfrågan lovade Harris att reformera ett system som hon anser vara bristfälligt och avvisade tanken på att spela politik med landets säkerhet. På det ekonomiska området lovade hon att sänka skatterna för familjer och medelklassen och försökte på så sätt dra nytta av den entusiasm som hennes kandidatur skapat.
Trots entusiasmen fortsätter kritikerna att hävda att Harris erbjuder lite konkret information om hur hon ska uppnå sina mål, en punkt som republikanerna fokuserar sina attacker på.
Vem som helst kan lova att förändra världen, men i ett krisdrabbat land som USA måste det som utlovas backas upp av möjligheter och fakta.
Som BBC förklarade är Kamala Harris inte heller särskilt sanningsenlig.
Ett litet exempel: Harris sa att under Biden-administrationen, där hon var vicepresident, föll inflationen under 3%.
Det är sant, men det är också sant att inflationen under Biden nådde 9 procent, och till och med de nuvarande 2,9 procenten är en siffra som Trumpadministrationen aldrig rörde vid; tvärtom låg den alltid under den.
Under tiden fortsätter Trump att försöka återta mark, och stödet från Robert F. Kennedy Jr. kan bli en vändpunkt i hans kampanj, särskilt i swing states.
Det återstår dock att se hur mycket detta stöd faktiskt kommer att omsättas i röster.