Subscribe
Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet delas ut årligen till en person som utmärker sig i försvaret av frihet och grundläggande rättigheter.
Priset, som uppgår till cirka 50 000 euro i kontanter, är tillägnat den sovjetiske fysikern och politiska dissidenten Andrej Sacharov.
Det delades ut första gången 1988, till Nelson Mandela, sydafrikansk hjälte i kampen mot apartheid, och till Anatolij Marčenko, sovjetisk dissident som dog 1986 i fängelse i Sovjetunionen.
Syftet med priset är att främja respekten för internationell rätt och grundläggande mänskliga rättigheter, friheter och demokrati.
Nominerade till 2022 års upplaga är:
– Volodymir Zelenskyy (nominerad av både Europeiska folkpartiet och Europeiska konservativa och reformister, vilket innebär två separata nomineringar), som företräder hela Ukrainas tappra folk;
– det ukrainska folket (nominerad av Progressiva alliansen av socialdemokrater och demokrater tillsammans med gruppen Renew Europe);
– Sônia Guajajara (nominerad av Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen), en aktivist, miljöaktivist och politiker från Brasilien, som redan är kandidat i presidentvalet 2018;
– Sanningskommissionen i Colombia (nominerad av vänster/GUE-NGL), som inrättats för att få slut på den konflikt som rasar i landet;
– Shireen Abu Akleh (nominerad av Grace O’Sullivan och 42 andra parlamentsledamöter), en amerikansk naturaliserad palestinsk journalist från Al Jazeera som dödades när hon dokumenterade en operation av den israeliska armén i norra Palestina, i ett flyktingläger i Jenin;
– Julian Assange (nominerad av Sabrina Pignedoli och 40 andra parlamentsledamöter), grundare och chefredaktör för nyhetsorganisationen Wikileaks.
Intressant nog var så många som tre av sju nomineringar tillägnade Ukraina. Det ryska angreppskriget mot det ukrainska folkets frihet och Ukrainas territoriella integritet har påverkat Europeiska unionen djupt. I de europeiska folkens kollektiva föreställningsvärld är försvaret av Ukraina den fria världens försvar mot autokrati och diktatur, det är försvaret av rättigheter mot förtryck. Kriget i Ukraina berör oss alla. ECR och de partier som är representerade i ECR, såsom Polens PIS och Italiens FDI, har stött starkt pro-ukrainska ståndpunkter i Europa och i sina medlemsländer och fördömt Putins Ryssland utan att tveka. ECR har alltid stött de sanktioner som EU har infört mot Ryssland.
Shireen Abu Aklehs kandidatur berör en annan konflikt, nämligen den mellan Israel och Palestina, som aldrig har fått någon lösning. 1947 gav FN:s generalförsamling i sin berömda resolution 181 klartecken till en delningsplan för Palestina, som innebar att två oberoende stater skulle bildas, en judisk och en arabisk. Den 14 maj 1948, när det brittiska mandatet löpte ut, proklamerade David Ben Gurion att staten Israel var född i det ”förlovade landet” från vilket judarnas diaspora hade lämnat landet under det första århundradet e.Kr. Än i dag finns det ingen gemensam och slutgiltig lösning, och i de tre stora monoteistiska religionernas heliga land har man aldrig uppnått någon varaktig fred.
Ytterligare en kvinnlig kandidat, Sônia Guajajara. Hon är en brasiliansk ledare och politiker från ursprungsbefolkningen. 2022 ansåg Time Magazine att hon var en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen.
Under de veckor då iranska kvinnor kämpar intensivt för frihet och respekt för mänskliga rättigheter i vad som i västvärldens ögon framstår som en teokratisk diktatur är det intressant att europeiska partier har beslutat att fokusera på två kvinnors liv och handlingar som modigt har drivit sina idéer.
Nomineringarna tillkännagavs i Bryssel den 26 september.
Den 13 oktober kommer namnen på de tre finalisterna att tillkännages. Den 20 oktober kommer Europaparlamentets talman, den maltesiska Roberta Metsola från Europeiska folkpartiet, att utse vinnaren i samförstånd med ledarna för de politiska grupperna. Slutligen kommer priset att delas ut till vinnaren i Strasbourg den 14 december.
The text was translated by an automatic system