Personer med funktionsnedsättning i EU

Den 11 december 2024 publicerade Europaparlamentets generaldirektorat för inre politik en studie om statistiska uppgifter om personer med funktionsnedsättning, som utskottet för sysselsättning och sociala frågor tidigare hade begärt i detta inledande skede av mandatperioden 2024-2029.

Enligt studien har cirka 7,2% av personer över 16 år som bor i privata hushåll uppgett att de har en allvarlig funktionsnedsättning och cirka 19,6% har uppgett att de har en måttlig funktionsnedsättning. Om man lägger ihop de båda procentsatserna kan man uppskatta att andelen funktionshindrade i EU uppgår till nästan 30 procent. I studien räknas syn-, hörsel- och rörelsehinder som allvarliga funktionshinder, medan begränsningar i talförmågan inte tas med i beräkningen.

En uppdelning per medlemsland visar att definitionen av personer med funktionsnedsättning varierar kraftigt mellan länderna. I topp ligger Lettland som anser att 34 procent av befolkningen lider av någon form av funktionsnedsättning, medan Bulgarien ligger sist med bara 10 procent. Särskilt när det gäller svåra funktionsnedsättningar ligger Spanien i topp med 10 procent av befolkningen som anses befinna sig i en sådan svår situation, medan Bulgarien ligger i botten med 2,2 procent.

Personer med funktionsnedsättning som bor på institutioner utgör mellan 0,7 procent och 0,8 procent av befolkningen i EU. Denna låga andel ligger i linje med den allmänna trenden mot den så kallade avinstitutionaliseringspolitiken.

När det gäller utbildning utgjorde barn med ett officiellt beslut om behov av specialundervisning cirka 4,2 procent, även om det finns en stor variation mellan medlemsstaterna. Återigen kan vi se en betydande skillnad om vi jämför våra olika nationer: i Lettland går mer än 15 procent av de minderåriga i specialundervisning, medan siffran i Luxemburg inte ens når upp till 1 procent.

Omkring 22,2 procent av unga personer med funktionsnedsättning i åldern 18-24 år hade slutat skolan i förtid, jämfört med 8,4 procent av unga personer utan funktionsnedsättning. I Rumänien är den häpnadsväckande andelen över 65 procent, följt av Ungern med 46 procent.

När det gäller arbetsmarknaden uppgick sysselsättningsgapet för personer med funktionsnedsättning till 22 procent i EU år 2023. Cirka 51 procent av personer med funktionsnedsättning är sysselsatta, vilket är långt under sysselsättningsgraden på 73 procent bland personer utan funktionsnedsättning. Återigen uppvisar EU-27 olika situationer, med Tjeckien i topp som sysselsätter nästan 67 procent av sina personer med funktionsnedsättning, och Bulgarien med knappt 27 procent.

Kvoteringssystem för anställning av personer med funktionsnedsättning finns inte i de skandinaviska och baltiska länderna; i de länder där de finns varierar kvoten för anställning av personer med funktionsnedsättning från 3 procent till 6 procent.

Å andra sidan lever 28,8 procent av personer med funktionsnedsättning i riskzonen för fattigdom eller social utestängning, jämfört med 18 procent av personer utan funktionsnedsättning. Den medlemsstat som har den högsta risken för fattigdom eller social utslagning för personer med funktionsnedsättning är Estland (38 procent, dvs. över en tredjedel av det totala antalet); den lägsta risken finns i Slovakien (13 procent).

Cirka 5,3% av personerna i åldern 16-64 år fick sjukpension, men det finns stora skillnader mellan medlemsländerna; Estland och Belgien ligger i topp med 13% respektive 12%, medan Grekland och Slovenien ligger under 2%. Det är intressant att notera att den genomsnittliga andelen personer som uppbär sjukpension är lägre än andelen personer som uppger att de har en svår funktionsnedsättning.

När det gäller digital kompetens använder 81,2 procent av personerna med funktionsnedsättning Internet, jämfört med 93,4 procent av personerna utan funktionsnedsättning. Det EU-land som har den högsta användningen av Internet bland personer med funktionsnedsättning är Irland (imponerande 100 procent), medan Bulgarien ligger i andra änden av spektrumet (53 procent).

Källa till bilden: Europeiska kommissionen, Sysselsättning, socialpolitik och inkludering