Subscribe
Under 2024 noterade den italienska ekonomin en BNP-tillväxt på 0,7%, vilket bekräftade den positiva trend som redan observerats under 2023
Enligt Istat beror förbättringen av de ekonomiska indikatorerna främst på det positiva bidraget från den inhemska efterfrågan (+0,5%) och den utländska nettoefterfrågan (+0,4%), medan lagerförändringen hade en något negativ inverkan (-0,1%). På utbudssidan ökade förädlingsvärdet i olika sektorer, med jordbruket i täten (+2,0 procent), följt av tjänstesektorn (+0,6 procent) och industrin (+0,2 procent).
En av de mest betydelsefulla uppgifterna i Istat-rapporten rör det offentliga underskottet. Underskottet i förhållande till BNP uppgick till -3,4%, vilket är en klar förbättring jämfört med de -7,2% som noterades 2023. Dessa uppgifter utgör en positiv signal för stabiliteten i de italienska offentliga finanserna och för investerarnas förtroende. Det primära saldot, som exkluderar skuldräntor, uppvisade också ett trendbrott, från -3,6 procent till +0,4 procent. Detta innebär att staten, exklusive räntor, har samlat in mer resurser än den har spenderat, vilket är en nyckelfaktor för den offentliga skuldens hållbarhet på lång sikt. Istat lyfte fram en ökning av skattetrycket, som 2024 uppgick till 42,6 procent av BNP, jämfört med 41,4 procent 2023. Ökningen berodde på en ökning av skatte- och avgiftsintäkterna (+5,7 %), vilket var högre än BNP-tillväxten i löpande priser (+2,9 %). Denna siffra återspeglar en förbättring av statens uppbördskapacitet, men visar samtidigt på en större skattebörda för medborgare och företag. Trots förbättringen av underskottet ökade skuldkvoten något, från 134,6 procent 2023 till 135,3 procent 2024. Om man jämför med uppgifterna för 2021 (145,7 procent) och 2022 (138,3 procent) är det dock tydligt att den offentliga skulden gradvis har minskat. Utmaningen för de kommande åren blir att upprätthålla denna nedåtgående trend, säkerställa en hållbar ekonomisk tillväxt och en förbättring av primärbalansen. Uppgifterna från Istat överträffade regeringens prognoser, vilket föranledde positiva kommentarer från ekonomi- och finansminister Giancarlo Giorgetti. ”Dagens Istat-data bekräftar, vilket vi alltid har hävdat med bestämdhet, att de offentliga finanserna är i ett bättre skick än väntat”, sade ministern. Giorgetti underströk sedan att det primära överskottet utgör en ”moralisk tillfredsställelse” för regeringen, som uppdaterade sina tillväxtprognoser i december. Trots de positiva tecknen betonade ministern att vi inte får sänka garden: ”Allt detta är naturligtvis betryggande och en anledning till tillfredsställelse. Men vi kan inte stanna upp nu: utmaningen är tillväxt i ett mycket problematiskt sammanhang, inte bara i Italien utan i hela Europa”.
2024 är ett år av konsolidering för den italienska ekonomin med en BNP-tillväxt på 0,7%, en betydande förbättring av underskottet och en positiv primärbalans. Det ökande skattetrycket och den fortsatt höga statsskulden är dock utmaningar som måste hanteras för att säkerställa en solid och hållbar tillväxt under de kommande åren. Regeringen måste fortsätta att arbeta med ekonomisk politik som syftar till att stärka landets konkurrenskraft, stimulera investeringar och stödja sysselsättningen för att bibehålla den positiva trenden. Framöver kommer det att vara viktigt att stimulera produktivitet och innovation genom att gynna strategiska sektorer som digitalisering och den ekologiska omställningen. Det europeiska och globala sammanhanget, som kännetecknas av geopolitisk och ekonomisk osäkerhet, kräver dessutom en tydlig strategi för att skydda tillväxten och minska ojämlikheten. Strukturreformer och en balanserad finanspolitik kommer att vara avgörande verktyg för att ta itu med utmaningarna under det kommande decenniet och säkerställa landets ekonomiska stabilitet. Det kommer också att vara viktigt att följa Europeiska centralbankens penningpolitik, som kan påverka kreditkostnaderna för familjer och företag. Stabila räntor skulle gynna investeringar och bidra till ytterligare tillväxt. Italien kommer också att behöva stärka sin position på de internationella marknaderna, förbättra företagens konkurrenskraft och stödja exporten. Slutligen kommer investeringar i utbildning och digital kompetens att vara avgörande för att möta utmaningarna på en arbetsmarknad i ständig förändring.
Alessandro Fiorentino