Irlands strategi för matavfall

De ekonomiska och miljömässiga kostnaderna i samband med matsvinn har åter blivit en viktig fråga på Irland efter den senaste undersökningen som Too Good To Go beställde inför den nationella Stop Food Waste Day. Detta förnyade fokus har lett till en omfattande diskussion om de ekonomiska och hållbarhetsmässiga konsekvenserna av matsvinn och uppmärksammat dess inverkan på hushåll, företag och miljö.

Kampanjen leds av Irlands miljöskyddsbyrå (EPA) och pågår från den 1 mars till den 7 mars 2025. Betydelsen av detta initiativ understryks av nya uppskattningar som visar att matsvinnet i genomsnitt kostar de irländska hushållen mellan 501 och 1 000 euro per år. Dessa siffror belyser den betydande ekonomiska börda som matsvinnet innebär för familjerna, särskilt i det rådande ekonomiska klimatet, där frågan om levnadskostnader fortfarande står i centrum för den allmänna debatten.

Denna ekonomiska påfrestning kvarstår trots att 73% av de vuxna irländarna, enligt Too Good To Go-undersökningen, erkänner att matsvinn är en inkomstförlust som kan minskas genom lämpliga åtgärder. Den höga medvetenheten tyder på att utmaningen inte ligger i att erkänna problemet utan i att omvandla kunskap till beteendeförändringar.

Trots nästan två decennier av samordnade politiska insatser för att ta itu med matsvinnet är frågan fortfarande ett stort problem. Sedan 2006 har Irland aktivt utvecklat och främjat ett antal viktiga politiska strategier som syftar till att minimera matsvinnet både på hushållsnivå och på nationell nivå.

I landets första nationella strategi för biologiskt nedbrytbart avfall, som lanserades 2006, beskrevs en integrerad avfallshantering med fokus på förebyggande, återvinning och biologisk behandling. Strategin syftade till att uppnå dessa mål genom en policy för att styra bort matavfall från deponier, med målet att minska matavfallsnivåerna till 35% av 1995 års nivåer till 2016. Detta initiativ var en del av Irlands bredare ansträngningar att anpassa sig till målen i EU:s direktiv om deponering av avfall, vilket återspeglar ett tidigt åtagande för hållbar avfallshantering.

En viktig del av den nationella strategin för biologiskt nedbrytbart avfall var att främja separat insamling av biologiskt avfall, till exempel mat- och trädgårdsavfall. Denna policy förstärktes genom förordningar som Food Waste Regulations och utrullningen av bruna soptunnor till hushåll och företag, vilket underlättar separering och återvinning av organiskt avfall. Dessa insatser kompletterades med ett åtagande om att avsevärt utöka hushållens komposteringsinitiativ och industriella anläggningar för rötning, för att därigenom öka återvinningsgraden och minska beroendet av deponier.

Denna strategi följdes 2009 av Irlands införande av ”Household Food Waste Regulations”, formellt kända som ”The Waste Management (Food Waste) Regulations 2009”. Dessa förordningar var viktiga eftersom de införde lagkrav på att alla kommersiella lokaler (t.ex. restauranger och livsmedelsföretag) skulle sortera ut matavfall och se till att det återvanns istället för att deponeras.

Reglerna välkomnades dock inte av alla. Kritiker hävdade att införandet av ytterligare efterlevnadskrav hade en oproportionerlig inverkan på småföretag, såsom kaféer och takeaway-ställen, som ofta saknade utrymme, personal eller ekonomiska resurser för att hantera ytterligare papperskorgar och insamlingar. Reglerna ledde också till ökade driftskostnader, vilket gjorde det svårare för små företag att följa reglerna.

Dessutom fanns det farhågor om en inkonsekvent tillämpning hos olika lokala myndigheter i Irland, som ansvarade för inspektioner och tillsyn. Denna brist på enhetlighet ledde till kritik mot att vissa företag fick strängare påföljder medan andra inte granskades i någon större utsträckning, vilket undergrävde reglernas effektivitet och rättvisa.

Denna kritik fördjupades efter införandet på EU-nivå av förordning 38 i European Communities (Waste Directive) Regulations 2011, som förstärkte företagens skyldigheter att följa komplexa miljöplaner trots en utbredd brist på professionell kunskap om planering av avfallshantering.

År 2014 förfinade Irlands miljömyndighet sin strategi genom att lansera den första Stop Food Waste-kampanjen, som syftade till att förändra konsumenternas beteenden samtidigt som man tillhandahöll praktiska verktyg som utbildningsprogram och komposteringsvägledning. Detta markerade ett skifte mot en mer engagemangsfokuserad strategi som syftade till att ge individer möjlighet att vidta proaktiva åtgärder för att minska matsvinnet.

Under 2017 utökades dessa insatser ytterligare genom införandet av Food Waste Charter vid Forum on Food Waste. I motsats till strikt tvingande regler gjorde stadgan det möjligt för organisationer att frivilligt förbinda sig att mäta, rapportera och minska matsvinnet i hela Irlands leveranskedja.

År 2020 hade Irland infört en handlingsplan för avfall för en cirkulär ekonomi, med en omfattande nationell färdplan för förebyggande av matavfall. I planen betonas att förebyggande av matavfall är en viktig pelare för att uppnå EU:s och FN:s hållbarhetsmål. I planen angavs flera skäl till varför matsvinn är ett globalt problem, bl.a:

• En stor del av de resurser som används för att odla, skörda, bearbeta, förpacka, transportera och lagra livsmedel, såsom mark, vatten, gödningsmedel och bränslen, går till spillo.
• Det finns ett etiskt dilemma när matavfall samexisterar med matfattigdom.
• Matavfall och dess förpackningar kräver lämplig separering, insamling och bearbetning, vilket förbrukar ytterligare resurser.
• När matavfall deponeras frigörs metan, en växthusgas som är betydligt kraftigare än koldioxid.
• Tillsynen över livsmedelsproduktion och bortskaffande av matavfall medför kostnader för den offentliga sektorn.

År 2021 ingick förebyggande av matavfall formellt i Irlands klimathandlingsplan. Detta stärkte kopplingen mellan minskningen av matavfall och målen för utsläpp av växthusgaser, vilket ytterligare integrerade miljömässiga och ekonomiska överväganden i den nationella politiken.

Klimathandlingsplanens mål väckte dock på nytt oro över regleringsbördan för företagen. Många i livsmedelskedjan upplevde att de ställdes inför ökade krav på att sortera ut, mäta och rapportera matavfall utan tillräckligt stöd från infrastrukturen. Detta var särskilt problematiskt på landsbygden, där avfallshanteringsanläggningar och transportlogistik var mindre utvecklade, vilket gjorde efterlevnaden mer kostsam och komplex.

Irlands EPA lyfte fram att hotell- och restaurangbranschen stod för 23% av landets årliga matavfall på 770 000 ton. Denna motivering användes för att försvara straffåtgärder mot företag som inte följer bestämmelserna om avfallsminskning, med argumentet att omedelbara åtgärder var nödvändiga för att minska de höga nivåerna av matavfall som genereras av sektorn.

Det framkom också farhågor om transportkostnaderna, där företag påpekade att priset för att transportera matavfall till återvinnings- eller behandlingsanläggningar blir dyrare i takt med att bränslepriserna stiger. Denna fråga påverkar företag på landsbygden oproportionerligt mycket, eftersom de är beroende av långväga avfallsinsamlingstjänster, vilket gör efterlevnaden ännu mer utmanande.

Den 30 november 2022 lanserade Irland den nationella färdplanen för förebyggande av matavfall 2023-2025. I färdplanen beskrivs flera viktiga mål, bland annat:

• Upprätta en nationell baslinje för insatser för att minska matsvinnet.
• Fastställande av delmål för att uppnå en 50-procentig minskning av matavfallet till 2030.
• Säkerställa robusta nationella mät- och rapporteringssystem för matavfall.
• Förbättra arbetet med att separera, donera och omfördela matavfall.
• Främja forskning, innovation och grön offentlig upphandling för att förebygga matavfall.

Det förväntas att nästa lagstadgade version av färdplanen kommer att införas efter antagandet av Irlands strategi för den cirkulära ekonomin, vilket ytterligare kommer att befästa landets engagemang för långsiktiga hållbarhetsmål.

Irlands tidigare miljöminister har nyligen uttalat sig om den pågående processen på EU-nivå avseende förslag till rättsligt bindande mål för minskning av matavfall för medlemsstaterna fram till 2030. Det irländska parlamentet har informerats om att resultatet av denna process kommer att spela en viktig roll för utformningen av Irlands framtida strategier och regelverk för att förebygga matavfall.

Irland fortsätter att förfina sin strategi och utmaningen består i att balansera en effektiv tillämpning av politiken med ekonomisk lönsamhet för företagen, så att arbetet med att minska matavfallet inte blir en oproportionerlig börda för mindre företag samtidigt som man uppnår meningsfulla miljöfördelar.