Subscribe
Några timmar före Europeiska rådets möte i Bryssel tar Europeiska unionen ytterligare ett steg mot att stärka sitt gemensamma försvar.
Presentationen av vitboken om försvar markerade en vändpunkt, då EU-kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen introducerade möjligheten att överskrida de utgiftstak som fastställts i stabilitetspakten för att finansiera investeringar i den militära sektorn.
Kärnan i förslaget ligger i aktiveringen av den så kallade ”skyddsklausulen”, som gör det möjligt för medlemsländerna att få undantag från stabilitetspaktens strikta regler. Denna åtgärd skulle göra det möjligt att avsätta extraordinära resurser till försvaret och frigöra upp till 650 miljarder euro i ytterligare investeringar under de kommande fyra åren. EU-kommissionen har bett de nationella regeringarna att aktivera dessa undantag senast i slutet av april, med utsikter till en utvärdering av gemenskapens verkställande organ i juni och ett slutligt antagande av Europeiska rådet i juli. Budskapet är tydligt: Europa måste stärka sin försvarskapacitet snabbt och i stor skala.
Italiens ekonomiminister Giancarlo Giorgetti betonade behovet av att klargöra varaktigheten och omfattningen av denna åtgärd och framhöll att försvarsinvesteringar har långsiktiga effekter på de offentliga finanserna. Antonio Missiroli, senior rådgivare vid Institute for International Political Studies (ISPI), framhöll också att detta undantag innebär en möjlighet för länder med en hög statsskuld som Italien. Efter att i åratal ha efterfrågat större flexibilitet i de finanspolitiska reglerna kan Italien nu dra nytta av ett riktat undantag för att stärka sin militära kapacitet. Utöver skyddsklausulen föreslås i vitboken att ett nytt finansiellt instrument inrättas, med en beräknad tilldelning på cirka 150 miljarder euro under tre eller fyra år. Denna fond skulle erbjuda lån på förmånliga villkor till medlemsländer som investerar i nya gemensamma försvarsprojekt.
Denna åtgärd är en del av en bredare strategi för att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller vapenproduktion, militärteknisk utveckling och förstärkning av den strategiska avskräckningen. Kommissionen insisterar på behovet av att utveckla storskaliga projekt och främja gemensam upphandling för att göra den europeiska försvarsindustrin mer konkurrenskraftig globalt. I ett tal i Köpenhamn upprepade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att målet är att göra Europa till en trovärdig militärmakt 2030. Programmet ”Readiness 2030” syftar till att stärka den militära logistiken, produktionen av ammunition, utvecklingen av drönare samt luft- och missilförsvaret. Enligt von der Leyen överstiger komplexiteten och kostnaderna för dessa projekt kapaciteten hos en enskild stat, vilket gör att ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna är nödvändigt.
Vitboken har gett nytt liv åt debatten om möjligheten att skapa en europeisk armé. Även om EU inte har en gemensam militärstab som NATO, vinner idén om en gemensam styrka allt större gehör. Missiroli betonade att en formell EU-armé inte finns med i fördragen, men att vissa medlemsländer kan besluta att skapa en gemensam försvarsstruktur på frivillig basis. Med vitboken om försvaret tar Europeiska unionen ett avgörande steg mot en mer strukturerad och ambitiös militärpolitik. Antagandet av skyddsklausulen och inrättandet av nya finansiella instrument kan innebära en vändpunkt för Europas förmåga att garantera sin egen säkerhet. Frågor kvarstår dock om den långsiktiga hållbarheten i dessa investeringar och den politiska viljan hos enskilda medlemsländer att gå mot en ökad integration inom försvarssektorn. Vägen till ett militärt självständigt Europa är fortfarande lång, men den verkar vara utstakad. Det kommer att vara viktigt att varje medlemsland kan ha friheten att självständigt välja villkoren för anslutning till den nya europeiska strategiska planen. Det gemensamma försvaret förblir en prioritet, liksom definitionen av en stabil och varaktig internationell fred.
Alessandro Fiorentino