25 EU-länder som är föremål för intrångsförfarande

EU-kommissionen står inför ett stort problem: 25 europeiska länder, däribland Rumänien, berörs av överträdelseförfarandet. EU-kommissionen meddelade nyligen att man inlett överträdelseförfaranden mot 25 av EU:s 27 medlemsstater, däribland Rumänien, för att de inte fullt ut införlivat centrala bestämmelser i det reviderade direktivet EU/2024/1711. Detta direktiv, som antogs förra året, syftar till att optimera organisationen av elmarknaden på EU-nivå. Till följd av detta har kommissionen skickat formella underrättelser om förseningar till de 25 medlemsstaterna, vilket är det första steget i förfarandet för att sanktionera bristande efterlevnad av EU:s regler.

Ett problem som omfattar hela Europa

Det faktum att 25 EU-medlemsstater har missat tidsfristen för att införliva centrala bestämmelser i det omarbetade direktivet EU/2024/171 tyder på en utbredd EU-omfattande svårighet, inte bara ett engångsproblem. Det enda undantaget är Danmark, som lyckades genomföra direktivets bestämmelser fullt ut före tidsfristens utgång. Den nya förordningen utformades för att skapa stabilitet i elpriserna och minska deras beroende av fluktuationer i de internationella priserna på fossila bränslen. Åtgärderna syftar också till att skydda europeiska konsumenter genom att säkerställa att de har tillgång till rättvisare och mer förutsägbara tariffer som baseras på de lägre kostnaderna för förnybar energi.

Vilka är etapperna i överträdelseförfarandet?

För den som inte är så insatt är överträdelseförfarandet ett av Europeiska kommissionens instrument för att se till att EU-rätten tillämpas i medlemsstaterna. Förfarandet består av flera på varandra följande steg:

Det första förfarandet är att identifiera bristande efterlevnad. Kommissionen undersöker om direktivet har genomförts på ett korrekt sätt i varje medlemsstats nationella lagstiftning. Det andra steget är den formella underrättelsen, varvid den berörda medlemsstaten får en formell underrättelse och har två månader på sig att svara och vidta nödvändiga åtgärder för att följa direktivet. Det tredje förfarandet är ett motiverat yttrande. Om den underrättade statens svar i det andra skedet inte är tillfredsställande kan kommissionen utfärda ett motiverat yttrande med krav på omedelbara åtgärder. Det näst sista förfarandet är ett hänskjutande till Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). Om kommissionen inte vidtar lämpliga åtgärder kan den hänskjuta ärendet till EU-domstolen, om medlemsstaten riskerar betydande ekonomiska påföljder. Det sista förfarandet är tillämpningen av sanktioner. Detta förfarande tillämpas om den bristande efterlevnaden kvarstår, och den berörda medlemsstaten kan åläggas att betala fasta böter eller progressiva påföljder.

Ofullständigt införlivande av direktivet

Medlemsstaterna skulle senast den 17 januari 2025 meddela att direktiv EU/2024/1711 genomförts fullt ut, med undantag för bestämmelserna om val av energileverantör och energidelning, för vilka tidsfristen är den 17 juli 2026. Denna förordning syftar till att ge konsumenterna större kontroll över de energikällor de använder och minska deras exponering för prisfluktuationer. De berörda länderna, däribland Rumänien, har dock inte lyckats slutföra processen i tid, vilket har fått EU-kommissionen att ingripa. EU-tjänstemän betonar att utan de nya reglerna på plats kommer EU:s konsumenter inte att kunna skörda de utlovade fördelarna, såsom lägre kostnader och stabilare elpriser.

Konsekvenser för Rumänien och de andra berörda länderna

Förteckningen över de medlemsstater som omfattas av förfarandet omfattar följande Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige. Dessa länder har nu enligt förfarandena två månader på sig att svara på kommissionens anmälan och vidta nödvändiga åtgärder för att följa bestämmelserna. Om de rumänska myndigheterna inte slutför införlivandet och underrättar kommissionen om de framsteg som gjorts finns det en risk för att de får ett motiverat yttrande, vilket skulle vara ett avgörande steg mot eventuella ekonomiska sanktioner. Detta skulle kunna påverka både den nationella budgeten och Rumäniens rykte i EU.

Uppskjutande av planen att eliminera energiimporten från Ryska federationen

I ett annat viktigt beslut om EU:s energipolitik sköt EU-kommissionen för andra gången upp offentliggörandet av planen för att fasa ut energiimporten från Ryssland. Planen, som ursprungligen var planerad till den 26 mars, har ännu inte fått något bekräftat datum för offentliggörande. Kommissionens tjänstemän har inte klargjort den nya tidtabellen. EU:s energikommissionär Dan Jorgensen har tidigare sagt att planen skulle presenteras inom hans första 100 dagar på posten, men tidsfristerna har redan överskridits med råge. Det första tillkännagivandet väntades i februari och den nya förseningen väcker frågor om EU:s förmåga att minska sitt energiberoende av Ryska federationen. Det är välkänt att EU har satt som mål att eliminera importen av rysk gas till 2027, men framstegen är ojämna bland medlemsländerna. Vissa länder har gjort begränsade ansträngningar för att diversifiera försörjningskällorna, och data visar att importen av rysk gas ökade under 2023.

Utmaningar för EU:s energitrygghet

Europeiska unionen måste hantera en känslig balans mellan att säkerställa energisäkerhet och att hålla priserna till befolkningen konkurrenskraftiga. Höga energikostnader i Europa sätter press på dess industrier, särskilt jämfört med ekonomiska rivaler i Kina och USA, där energipriserna är betydligt lägre. EU-kommissionen ska tillkännage att målen för gaslagring ska förlängas, men kritiker varnar för att detta kan leda till ytterligare prisökningar och skada den europeiska ekonomin. Flexibilitet och anpassningsförmåga i energipolitiken kommer att vara avgörande för att säkerställa långsiktig stabilitet. Förseningen av införlivandet av direktiv EU/2024/1711 och uppskjutandet av tillkännagivandet om att avskaffa energiimporten från Ryssland är två frågor som sätter press på EU-länderna. Även om det finns konkreta steg mot en energireform kvarstår utmaningar. Medlemsstaterna måste påskynda sina ansträngningar för att uppnå efterlevnad och diversifiering på energiområdet och på så sätt säkerställa en stabilare och mer hållbar framtid för hela EU.

Europeiska unionen har delvis blockerat NRRP-medel till Rumänien

EU-kommissionen har beslutat att delvis ställa in betalningarna för den andra delen av Rumäniens nationella plan för återhämtning och resiliens (NRRP). Det belopp som blockeras är 2 miljarder euro. Huvudskälet till beslutet är att Rumänien inte har lyckats genomföra viktiga reformer, bland annat särskilda pensioner.

Förutom huvudorsaken till att utbetalningarna av särskilda pensioner har ställts in finns det andra orsaker till att finansieringen genom NRRP har avbrutits. EU:s verkställande organ har aktiverat mekanismen för att avbryta finansieringen av en del av de medel som begärdes i den andra betalningsbegäran och har noterat att sex av de 74 milstolparna i planen inte har slutförts av den rumänska staten. Dessa inkluderar reformen av de särskilda pensionsutgifterna, som omfattas av milstolpe 215. Andra utestående reformer rör moderniseringen av järnvägsinfrastrukturen, utbyggnaden av tunnelbanenäten i Rumäniens huvudstad Bukarest och Cluj-Napoca, förbättringen av den resultatbaserade styrningen inom transportsektorn och optimeringen av bolagsstyrningen för statligt ägda energibolag. Rumänien kommer bara att få en del av pengarna. I enlighet med förordningen om en mekanism för återhämtning och resiliens har Bryssel utlöst det partiella blockeringsförfarandet. Av den andra delbetalningen på totalt 2 miljarder euro kommer alltså endast en del att överföras till den rumänska statskassan, medan resten tillfälligt hålls inne tills de identifierade bristerna har åtgärdats. Rumänien har 30 dagar på sig att kommentera den ofördelaktiga bedömningen av milstolpe 215 för att korrigera bristerna. Samtidigt kommer EU:s ekonomiska och finansiella kommitté att granska situationen i fyra veckor innan det slutliga beslutet fattas av kommissionen. Om situationen inte åtgärdas kommer de medel som avser de utestående milstolparna att förbli blockerade och Rumänien kommer att ha sex månader på sig att genomföra de nödvändiga åtgärderna. Efter denna period kommer kommissionen att göra en ny bedömning av de framsteg som gjorts och, vid tillfredsställande efterlevnad, frigöra de utestående beloppen.

De flesta milstolparna har uppnåtts. Även om vissa medel fortfarande är indragna har EU-kommissionen gjort en positiv bedömning för 68 av de 74 milstolpar som ingår i betalningsansökan. Bland de reformer och investeringar som godkänts av kommissionen finns ändringar av skattesystemet för mikroföretag för att förenkla skattesystemet och fasa ut befintliga anläggningar; reform av elmarknaden, inklusive en ny rättslig ram för energieffektivitet och införandet av gröna finansiella instrument; renoveringsprojekt för offentliga byggnader och bostadshus för att förbättra energieffektiviteten. Rumänien får genom NRRP en total budget på 28,5 miljarder euro, fördelat på 13,6 miljarder euro i bidrag och 14,9 miljarder euro i lån. Tillgången till dessa medel är villkorad av genomförandet av strukturreformer och strategiska investeringar med en stor inverkan på den rumänska ekonomin.