Irlands omsvängning tillbaka till flytande naturgas (LNG)

Irlands politiska förhållande till flytande naturgas (LNG) står återigen i centrum för landets politiska och ekonomiska debatt om hur man bäst uppnår energisäkerhet och energioberoende.

Detta följer på det irländska kabinettets beslut i mars att godkänna Irlands första flytande lagringsanläggning för återförgasning och LNG med ett investeringsvärde på 300 miljoner euro. Terminalen kommer att fungera som en statligt styrd reserv för gas i nödsituationer. Betydelsen av detta kan inte överskattas. En analys, som gjordes i samband med de farhågor som framfördes i översynen av försörjningstryggheten om Irlands beroende av naturgasimport via rörledningar från Storbritannien, visade följande Irland är ett av de länder i EU som är mest beroende av energiimport, och 71 procent av all naturgas importeras via två sammanlänkade gasledningar från Storbritannien.

Den bredare politiska reaktionen på regeringens godkännande har varit avgjort blandad, med de största partierna till vänster om mitten trotsiga i sitt motstånd, medan de största regeringspartierna Fianna Fáil och Fine Gael tillsammans med en betydande grupp oberoende alliansfria parlamentsledamöter gav sitt fulla stöd.

Beslutet innebär ett stort avsteg från den politik som fördes av den tidigare administrationen, där Fianna Fáil och Fine Gael ingick, men framför allt även Miljöpartiet.

Irish Green Party utplånades dock nästan helt efter valet 2024, då partiet minskade från 12 till 11 platser i parlamentet och endast dess ledare Roderic O’Gorman valdes in efter en utdragen rösträkning.

Fianna Fáil och Fine Gael fick däremot 86 röster, vilket var strax under en majoritet. Det finns en tydlig känsla av att detta har uppmuntrat de två partierna att överge en politik som tidigare gynnades av de gröna, men som kritiserades starkt av dem som försökte säkra en högre grad av energioberoende som inte enbart förlitade sig på förnybara energikällor.

Det förnyade fokuset på LNG-infrastruktur sammanfaller också med bredare europeiska initiativ som syftar till att diversifiera energikällorna efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Länder som Tyskland och Polen har påskyndat investeringar i LNG-terminaler för att minska den geopolitiska sårbarheten, vilket tyder på att Irlands policyförändring ligger i linje med en bredare strategisk ompositionering inom EU när det gäller energisäkerhet.

Reaktionen från miljögrupper som Friends of the Earth har varit snabb och förutsägbart fördömande; en ståndpunkt som överensstämmer med deras långvariga motstånd mot utbyggnaden av LNG-infrastruktur och exportgodkännanden på grund av vad de uppfattar som deras miljö- och klimatpåverkan.

Irlands tidigare regeringar hade dock uttryckt ett starkt stöd för LNG som ett led i landets försök att diversifiera energiförsörjningen. Detta följde på insikten om att inhemska naturgasfält, som de i Kinsale, så småningom skulle börja minska.

För över två decennier sedan presenterade Shannon LNG-projektet, som föreslagits av Shannon LNG Ltd, planer på att bygga en terminal för import av flytande naturgas till ett värde av 650 miljoner euro vid Shannons flodmynning i County Kerry.

Den inledande planeringen inleddes i mitten av 2000-talet med ett brett stöd för projektet som en strategisk infrastrukturutveckling för att förbättra energisäkerheten. Projektet betecknades därefter som en ”strategisk infrastrukturutveckling” av Irlands planeringsmyndighet, An Bord Pleanála, vilket gjorde att det kunde kringgå lokala planeringsprocesser och gå direkt till den nationella planeringsnämnden.

I de irländska debatterna om denna fråga har det också funnits förslag om att staten skulle kunna använda ledig LNG-lagringskapacitet i Storbritannien för att lagra LNG för Irlands eget bruk. Detta skulle inte bara ge fördelarna med en framtidssäkrad nödgaslagring av gas och/eller back-up till direkt tillgång till nöd-LNG, utan det skulle också ge staten tid att övergå till ett helt förnybart system som skulle uppnå energisäkerhet och samtidigt minska klimatpåverkan.

Sådana argument skulle dock förlora politiskt inflytande och från 2008 började en samlad kampanj med fokus på miljökonsekvenserna av LNG-import, som starkt betonade kopplingen till frackad gas, vilket ledde till en viss politisk försiktighet kring hur man skulle gå vidare.

Frågan och farhågorna skulle komma att bli tämligen irrelevanta 2011 på grund av de djupa ekonomiska sår som orsakades av den ekonomiska kraschen. Projektet fanns dock kvar på EU:s lista över projekt av gemensamt intresse (PCI), vilket visar att LNG-infrastruktur stöds på EU-nivå. På hemmaplan innebar detta att Irland skulle behöva fortsätta att vara nästan helt beroende av gasimport via brittiska sammanlänkningar.

År 2016 fick förslaget om att utveckla LNG-infrastruktur omfattande politisk kritik från klimatkampanjgrupper på Irland och internationellt.

Detta berodde främst på kampanjer mot frackad gas, som var utomordentligt framgångsrika när det gällde att koppla samman metoder för och resultat av utvinning av frackad gas med negativa miljö- och folkhälsoeffekter, t.ex. metanläckage och grundvattenföroreningar. Parisavtalet som antogs 2015 lade också särskilt fokus på frackad gas och LNG som en stor bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser.

Denna utveckling ledde till stora politiska förändringar och under regeringsperioden för Green/Fianna Fail och Fine Gael (2020-2024) var den politiska viljan att satsa på LNG, kopplad till de två större partiernas numerära beroende av De gröna, en garanti för att LNG-terminalen i det närmaste var död i vattnet. I Irlands regeringsprogram som offentliggjordes 2020 angavs tydligt att regeringen inte skulle stödja import av frackad gas från andra länder när Irland går mot koldioxidneutralitet.

Denna ståndpunkt ingick också i Policy Statement on the Importation of Fracked Gas som publicerades av Irlands miljö-, klimat- och kommunikationsdepartement i maj 2021.

En omfattande lobbykampanj från näringslivet och en växande osäkerhet på den internationella energimarknaden ledde till att regeringen beställde en översyn av energiförsörjningstryggheten i Irlands el- och naturgassystem. Ironiskt nog leddes detta arbete av den gröna ministern som var chef för departementet för miljö, klimat och kommunikation.

Utredningen skulle slutligen föreslå två politiska alternativ som en del av ett brett åtgärdspaket som, om det utvecklades, skulle minska riskerna för en trygg energiförsörjning i Irland.

De två policyalternativen var:

– Alternativ 1: Enligt detta alternativ ges den privata sektorn möjlighet att utveckla och driva ny kommersiell gasinfrastruktur i Irland. Den typ av ny gasinfrastruktur som kan utvecklas enligt detta alternativ omfattar kommersiell gaslagring och/eller LNG-importanläggningar i Irland.

– Alternativ 2: Enligt detta alternativ kommer staten att stödja utbyggnaden av strategisk gasinfrastruktur i Irland som ett sätt att förbättra energiförsörjningstryggheten. Det ”strategiska” inslaget i detta alternativ innebär att den gasinfrastruktur som utvecklas endast skulle användas som ett sätt att undvika otillfredsställd efterfrågan på energi i Irland.

Irland har nu beslutat att gå vidare med ett alternativ som ligger nära policyalternativ 2. Även om den nuvarande miljöministern Darragh O’Brien har beskrivit det som en tillfällig åtgärd för att trygga energiförsörjningen, råder det ingen tvekan i irländska politiska kretsar om att en situation med ett fullständigt nationellt beroende av gasimport helt enkelt inte är hållbar.

Detta och den effektiva utplåningen av Miljöpartiet som förespråkade en politik mot LNG har säkerställt att projektet, trots Fexcluvocal-kritiken, kommer att fortsätta i snabb takt och sannolikt inte kommer att vändas.

Därmed inte sagt att godkännandet att gå vidare med LNG-infrastrukturen inte kommer att ifrågasättas i irländska domstolar av de välfinansierade och oproportionerligt inflytelserika nätverken av miljöorganisationer.